Participation player profecies;
När grupp om tre rör sig i dagsljusets rum skall en av de två gå bakom och en framför en för följdens skull och skapa omedvetna mönster hos eventuella betraktare enligt följande fördelning, hon du och hon och henne och hon och henne med dig. Vidare skall hållningen vara rakt och värdigheten oberörd, ett visst mått av stolthet tolereras men låt det inte övergå i skryt.
Ni skall tillsammans delta i tändandet av cigaretter, helst åt varandra men variation uppmuntras för att förkroppsliga det statiska kaos som ligger som en hinna på det förväntade mönstrets bas. Ni skall posta vykort och ni skall alltid vara klädda som en sommardag 2005, tänk på att höja kontrasten tio år innan.

Sörj enbart i korta intervaller och inte alltför tydligt, uppmärksamhet är det minsta problem vi vill belysa, om det ens är problem det gäller, kanske är det allt det positiva som bör skina starkt, stig inte upp till nästa kronologiska stadium. Vörda skuggorna och tänk konstant på fallande löv, detta för att skapa en kronotomisk tautonomi likt "gräset är alltid grönare på andra sidan" eller liknande lektioner i hur svårt det är för någon att vara nöjd och här och nu. Tänk på att vissa kan ha svårigheter med johannesörtens farmakologiska effekter och gör ingenting som eventuellt kan vara dumt.

En kort rad om komoditeter.

I den händelse att dagen figurerar som dans så skall den hållas i hård gogo, under inga omständigheter pogo'ing, det skall vara måttligt med lite ohämmat, det skall synas vad och vilka ni är. Tänd cigaretter, låt en ensam i sällskapet förvara flera paket som delas mellan tre. När väl dagen är över och ljuset finns i intervaller om en handfull metrar är det upp till er själva att välja vad ni vill fullfölja och ta er till, beakta tidigare fastslaget mönster och fortsätt livet ut resten av månaden

lorem ipsum:
Se vad det åstadkommer när backspace gör lite vad som helst, avmarkerar fältet, hoppas till slumpmässigt ställe i texten och börjar radera, plockar slumpmässigt bort radbrytningar eller annat som är bortom förväntan och gissning, endast en tålmodig skribent klarar av att korrigera.

Vad som egentligen finns i mörkret:
Livet som en maskros knoppar upp i sol och slutar i måne, på den mörka duk som kallas för himmel synes en stjärna eller cirkel av silver färgad. Kala bruna trädstammar och grejer, kanske tillochmed en aning kyla i luften men inte så att det på något vis blir obehagligt kallt, vi insuper omgivningen och tänder cigaretter. Rök och blöta döda löv doftar som nejlikans eroticism och att det endast med nöd och näppe är möjligt att urskilja dina mörka plagg i den omgivande stämningen gör situationen bara än mer alert eggande.

En annan rad om vad som egentligen finns i skogen, om inte folk och träd och puckelryggar eller vad som egentligen kan förväntas skapas av sinnet när synen falerar och tolkningarna skenar fritt som adrenalinet. Det här stycket har ingenting med cigaretter att göra. Vad ser och tror du har sett och upplevt eller tänkt och fantiserat fram eller tillbaks eller någon annan gång och vad du kanske hoppas? på? ...¤

Vissa av oss är inte tillåtna att tro när realiteten gjort sig påmind upprepat hårt och ofta och det lämnar oss i en ganska jordnära position där allt som är bortom gränsen för rimligt inte längre kan invadera våra trånga tankar fyllda av vildjästa paniska reaktionär kring allt som alltför påtagligt är.

Ändå kanske förhoppning? Inte om allt det där okända eller zoantrophisk paranoia utan bara en ytterst välbekant skog som på det stora hela har mer med tonen att göra från det första stycket i den här paragrafen, det skulle vara en fröjdelig tid, den jag ser skapt av min högst rationella fantasi, len som lakan av tät vävd egyptisk bomull under hjärtans måne, fortsätter kanske sen. Inga fler svärmar av gräshoppor.