Det som gjorde att jag gick från mycket blyg och osocial var at jag började gå i kyrkan faktiskt. vände totalt efter bara en helg 🙂 Lärarna och klasskompisarna var minst sagt förvånade 😉

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Scorpion_and_the_Frog

Tickstart:

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Scorpion_and_the_Frog

Menar du att man aldrig kan ändra på hur man är som person?
Om så vore fallet skulle jag ju aldrig kommit till den situation jag är i just nu till att börja med
Men kanske bara jag som missförstod nåt?

Casull:

Men kanske bara jag som missförstod nåt?

Men du sa ju att du var social från början

Lav89:

Det som gjorde att jag gick från mycket blyg och osocial var at jag började gå i kyrkan faktiskt. vände totalt efter bara en helg 🙂 Lärarna och klasskompisarna var minst sagt förvånade 😉

Hehe
Joo det har man ju hört att många vänt sig till kyrkan..
Men jag tar stort avstånd till all religion i mitt liv
Har inget emot det men det kommer aldrig funka på mig

Tickstart:

Men du sa ju att du var social från början

Jo men det är jag ju inte riktigt just nu, det var det jag menade på
Men då förstår jag vad du menade iaf

Jag är på väg dit faktiskt Känner mig jävligt stolt över mig själv! Det som fick mig att ta tag i situationen tror jag var att jag insåg hur otroligt tråkigt & innehållslöst mitt liv skulle bli om jag fortsatte vara rädd för sociala situationer, jag har en bild i huvudet av hur jag vill vara som människa - och den tjejen är inte rädd för att möta nya människor eller vistas där det finns mycket folk. Jag vet att jag kan ta mig dit om jag bara kämpar - varje gång jag trotsar någon av mina rädslor så höjs mitt självförtroende och jag fattar att jag kan klara det!

Kan nämna att jag har förändrats något otroligt som person sen jag bestämde mig för att ta tag i mina problem, i början var jag rädd, rädd för vad människor skulle tycka/tänka om mig, rädd för blickar och för att synas - och det gjorde mig ju ganska inåtvänd som person, jag funderade på vad jag skulle säga i en evighet för att inte råka säga något som skulle få andra att se på mig som "konstig" elr så.

Melinka:

i början var jag rädd, rädd för vad människor skulle tycka/tänka om mig, rädd för blickar och för att synas - och det gjorde mig ju ganska inåtvänd som person, jag funderade på vad jag skulle säga i en evighet för att inte råka säga något som skulle få andra att se på mig som "konstig" elr så.

Känner igen mig precis!
Senaste tiden så har jag hela tiden tänkt på hur andra ska uppfatta mig om jag gör si eller så, även om jag ska säga nåt så brukar jag tänka otroligt mycket på hur och vad jag ska säga.
Det slutade oftast med att jag inte säger något alls.

Men har börjat även som du trotsat situationer då mitt huvud säger åt mig att "fly" så stannar jag kvar bara för att jag vet att i slutändan så mår jag ändå otroligt bra utav att vara med folk.

Kan känna en otrolig skillnad de dagar då jag typ inte pratar med någon alls jämnfört med dagar då jag tagit mig i kragen och kanske stannat lite extra vid lunchbordet med mina klasskamrater bara för att både få lära känna dom bättre men samtidigt bygga upp mig själv

Casull:

Det slutade oftast med att jag inte säger något alls.

Ja! Precis så var det för mig med, det gäller att komma över den där "dom kmr tycka att jag är konstig"-spärren - för när man tänker efter så är det bara ngt man inbillar sig, hur kan man veta deras reaktion i förväg liksom

Casull:

Men har börjat även som du trotsat situationer då mitt huvud säger åt mig att "fly" så stannar jag kvar bara för att jag vet att i slutändan så mår jag ändå otroligt bra utav att vara med folk.

Jomen visst - du verkar iaf vara inne på rätt tankebana Blir glad av att läsa om människor som har hittat ett sätt att ta sig ur såna problem på! Många orkar ju inte ta sig ur det eftersom det är "svårt" - och visst är det svårt, men det är ju ändå sig själv man kämpar för! För mig handlar det om att bli tryggare som person och sluta vara rädd, jag vill kunna vara helt avslappnad i sociala situationer och inte få hjärtklappning så fort någon börjar prata med mig! Det kräver verkligen träning, men det är så värt det när man fattar att det hjälper!

Casull:

kommer aldrig funka på mig

har man inte testat kan man inte säga något 😉

Lav89:

har man inte testat kan man inte säga något 😉

Kanske inte men jag har sett vad det har gjort med folk i min närhet och jag gillade det inte

Men som sagt så har jag inget emot det men vill ta avstånd ifrån det

Melinka:

Blir glad av att läsa om människor som har hittat ett sätt att ta sig ur såna problem på!

Samma här
Alltid skönt med "bevis" på något man trodde var helt omöjligt ändå är möjligt

Casull:

jag har sett vad det har gjort med folk i min närhet och jag gillade det inte

vad hände då?

Lav89:

vad hände då?

Vill inte riktigt gå in i detalj på det men kan säga att min senaste flickvänn var ganska rejält inne i det där