Tåget rullade in en minut sent till hans hållplats. Vagn 2 skulle de där andra sitta i. Vagn efter vagn rullade förbi innan 2:an till slut kom, dock utan fungerande dörrar... In genom en annan dörr till en annan vagn för att promenera till de där två han hade sett genom rutan.
De hälsade på varandra.
El Guaje och Lounge fick sina händer skakade av honom.

Resan tog längre än förväntat. Anledningen: krånglade dörrar.
Väl framme på plats såg de Jungman som åkt på samma tåg. De mötte upp ett styck Framtidstro som visade dem vägen till den där bussen som skulle ta dem ut till ödemarken.

Pling-plong, lät det inte riktigt men vi säger så.
Ytterdörren låses upp och dörren smäller nästan till El Guaje. Ut tittar den där långa, ståtliga och glasögonprydda Passaro.
En kram till var och en.

Uppför trappan och in i en trapphall som angränsar till en större hall. Den förste av de som redan var på plats som hälsades på var en som skulle visa sig vara TVPRO. Han hade inte förväntat sig denna gestalten när han tänkte på tevepro, men det fick duga. Inuti vardagsrummet befann sig dessutom en grönklädd Davvelito, ett styck Fingerprints, en långhårig Jesus-liknande gestalt som går under namnet Sincan och hans bedårande kvinna Ksenia.
Av någon anledning tänkte han att dessa två var Kay och Geigerzähler. När denna mindfuck blev utredd kände han sig dum så han rusade ut till köket en stund för att sedan återkomma.

Kvällen var lugn, lite för lugn.
Golvet fick stå ut med hans rumpa bredvid El Guaje som han småsnackade lite med. Då och då smet han ut till köket för att se om det var något som hände där som kunde vara roligt att delta i (SAMTAL DÅ OCH INGET PUSSEGULLANDE).

Kurrande mage under samtal med brudarna Framtidstron och Lounge. Framtidstron nämnde pizza. Namnamnam.
Slutade med att han, hon och tevepro kom tillbaka till lägenheten med kinamat.
Vilken normal människa äter, ensam, ca 20st friterade kycklingbitar? Han klagar egentligen inte på det, men de sista bitarna fick bjudas bort annars hade han nog varit den som spytt först ikväll. Gott och mättande samt nya krafter.

Några timmar senare hade lägenheten fyllts på med en Storm (fd Outro), iddqd (aka bögen), Supply (aka SaD) och pendu (aka bortkommen).
Genast misstänkte han att SaD fyllt hans cola med lite alkohol. Dock inte alltför seriöst då han märkte snabbt att flaskan dragits bort därifrån från vart den var, men han ville se om hon skulle vara ärlig.
"Finns bara ett sätt att ta reda på det"
Fast det fanns två, dels dricka men också om hon sa sanningen.
Såatteh.
Svaret var såklart nej då SaD är en snäll kvinna.

I vardagsrummet spelades det mestadels dålig musik. Kent, Ken Ring, random svenska "hits" och ibland någon bra låt. I köket började man sjunga JA MÅ HON LEVA, för SaD var nu 21 år fyllda.
So happy birthzdayz zu yu!

Ännu en person skulle komma, en som inte många av de som var på träffen visste vem det var.
Ett tillskott som skulle visa sig få stor uppmärksamhet under kvällen.

Ganska så tidigt så drog sig Sincan och Ksenia hemåt då Sincan var enormt trött. Deras look-a-likes Kay (Gaah) och Geigerzähler tog deras platser istället.
Platser som den skrivande personen i detta dramat fick äran att prata med en hel del under kvällen. Samt inse att de, främst Geiger, inte är så elak som hon verkar vara mot honom på UM. Alkohol, droger, bostad, diskmedel, film och en del annat kom upp på tapeten. Detta höll på tills de skulle dra sig bortåt strax innan klockan 6.

Under kvällen/natten blev det drama som det tydligen kan bli. Detta resulterade tyvärr i att vissa drog sig bortåt tidigare än beräknat.

Ungefär vid denna tiden lyckades Passaro vakna till lite och börjar samla in alla burkar och flaskor. Några säckar fulla blev det minsann. Så om passaro inte går plus efter denna kvällen så ska jag starta en insamling där varje UM'are skänker minst 20kr.

Så ett dygn som blev ett dygnat dygn.
Ett dygn som bestod av lite spytorkning och moraliskt stöd.
Ett dygn där han fick se hur bra det är med folk som varit fulla som kan beskriva sina egna upplevelser för att hjälpa andra försöka hantera sina.
Ett dygn där åsikter och fördomar krossades än mer.
Ett dygn med spännande och fina personer.

(Att jag inte vill gå in på detalj på vad som hände är för att det inte känns särskilt snällt att göra det. Men ni som vet att ni gjorde en fin insats för att hjälpa den personen, jag är mycket stolt över er ska ni veta. Att ni lyckades krossa fördomen att folk som fått i sig lite alkohol är näst intill handlingsförlamade och inte bryr sig om andra har ni krossat denna natten.)