nej du kommer dö

Nu är vi inne i början av den värsta förkylningssäsongen, och med den kommer den eviga frågan: (hur mycket) kan man träna när man är förkyld? Beroende på vem som svarar kan svaret skifta från “det är livsfarligt” till “så länge du inte har feber så är det okej”. Två svar som nästan är diametralt olika. Vilket av dem är rätt?

Svaret på den senaste frågan är “inget”. Eller “bägge”.

Den stora faran som man talar om i dessa sammanhang är hjärtmuskelinflammation (myokardit). Det är ett allvarligt och potentiellt livsfarligt tillstånd som har en lång återhämtningstid. Det är inte ovanligt att man får hålla sig still i månader efter en inflammation i hjärtat. Hjärtmuskelinflammation är dock inte symtomfritt, förutom att orken markant påverkas kan man även känna skärande smärta i bröstkorgen, andnöd och hjärtklappning.

Det finns en stor skillnad mellan vanlig bondförkylning och andra infektioner: vanlig bondförkylning är en virustyp som mycket sällan sätter sig på hjärtmuskeln. Vanlig bondförkylning ger sällan feber. Oftast är symtomen begränsade till snuva, hosta, nysningar och ont i halsen. Då verkar det ju som om svar nummer två, “så länge du inte har feber så är det okej” har rätt?

Nja. Även om vanlig förkylning sällan ger feber så kan den ge ont i halsen. Infektioner i övre luftvägarna, vilket halsont är symtom på, sätter sig lättare på hjärtmuskeln än andra typer av infektioner.

1998 och 2003 har det gjorts studier på rhinovirus, ett av de vanligaste förkylningsvirusen. Forskarna injicerade helt enkelt försökspersoner med förkylningsvirus, sedan fick halva gruppen träna i 40 minuter varannan dag och halva gruppen fick vara stilla. Resultatet tio dagar senare visade att varken symtomen eller förkylningstiden påverkades åt något håll av träning. Om svar två då ändrades till “Så länge du inte har feber och ont i halsen så är det okej att träna” så borde det ju vara rätt?

Det är här vi kommer till riskbedömningen. Det stämmer att om du inte har feber och ont i halsen så är det förmodligen en bondförkylning. Samtidigt finns det många infektioner som börjar med samma, ganska lätta, symtom som en vanlig förkylning för att sedan utvecklas till något allvarligare. Är det en sån infektion du har i kroppen så spelar det ingen roll att du mår relativt bra, och att infektionen ännu inte brutit ut för fullt. Risken att den sätter sig på hjärtat är påtaglig.

En annan faktor som är nog så viktig att ta hänsyn till är smittorisken. Även om du känner dig förhållandevis bra så finns det en risk att du smittar andra när du går och tränar. Under träning blir immunförsvaret tillfälligt lite svagare, varför alla som du kommer i kontakt med löper lite större risk att bli förkylda.

Rådet som idrottsmedicinen ger är att du när du känner att något är på gång i kroppen ska vänta i tre dagar med fysisk aktivitet. Har symtomen inte förvärrats under de här tre dagarna så är det lugnt att träna. Har det blivit värre så ska du istället ta det lugnt. En bondförkylning är över på som mest sju dagar. En veckas vila är inte så farligt att det är värt att riskera flera månaders konvalescens.

Mow Skwoz:

Samtidigt finns det många infektioner som börjar med samma, ganska lätta, symtom som en vanlig förkylning för att sedan utvecklas till något allvarligare.

tack jag läste allt och fick en någorlunda vettig bild av hur jag bör göra. tränade igår och idag när jag vaknade upp i söndags med 5 liter snor i näsan och ont i halsen. men på dessa tre dagar har jag inte blivit sämre, snarare lite bättre, så det är nog ingen fara.

Inte ont i halsen så kör.

Det jag har hört genom åren är att man ska skippa träning vid feber, halsvärk(alltså inte svidande) eller om man haft en redig förkylning som nästan lagt sig.
Det handlar väl mest om att känna efter och avbryta träningen vid komplikationer.
Om jag varit lätt förkyld en längre tid brukar jag träna, för då slår antingen förkylningen till ordentligt eller så försvinner den. (hatar mellantinget)