Min partner och jag har, kan man säga, varit ihop över ett år. Vi har bråkat mycket, gjort massor av dumma saker och nu är vår relation kass. Jag får ingen uppmärksamhet, det är alltid jag som hör av mig och säger något snällt då och då. Nu har jag börjat tröttna på att h*n svarar på nästan allt med ett "ok" och "jag spelar" eller något så jävla random när jag skriver "jag saknar dig" eller något seriöst. Har funderat på att dumpa jäveln ett tag.
En gång testade jag personen genom att säga "jag känner att jag har tappat gnistan" för att jag märkte att h*n var för distant när vi var tillsammans och hade varit det länge, så sa h*n att det var precis vad h*n kände. Jag dumpade idioten och det blev mycket bråk. H*n klagar på att jag gnäller, jag klagar på att h*n är kall, distant och hjärtlös samt har förändrats för mycket.

När vi är tillsammans är h*n jättegullig nästan hela tiden, men så fort jag försvinner så är det som att jag inte existerade.

Vi har gått igenom massor av saker, sårat varandra mycket osv. När jag dumpade för att h*n sa att h*n tappat gnistan och annat liknande skit så bråkade vi massor, för jag ångrade verkligen mig då jag saknade personen otroligt mycket men fick hela tiden ett nej och att personen var öppen för andra och höra sårande saker. Sen blev jag själv väldigt emot att ha något med personen att göra då denna själv verkade ha ångrat sig lite. H*n hade mage att påstå att jag inte var intresserad... Efter det började h*n ragga på andra, jag blev besviken och gick in i ett väldigt självdestruktivt stadie, en del av mig som h*n hatar. H*n träffade en ny, jag saknade verkligen idioten och grät, var så hemskt sårad. Inte blev det bättre av att jag fick reda på att h*n haft sex med den nya. Men detta fick jag reda på efter att h*n ångrat sig och sagt att denne vill vara med mig. Vad ska jag göra? Jag vill dumpa för mitt eget bästa, men jag älskar verkligen idioten.