Draug:
haha vart är det skrämmande någonstans? 😛 e ju som att käka smågodis tycker jag. Fast vet ju med mig att vissa inte tål just detta riktigt och kan bli lite egendomliga i huvudet av det. Har hört riktiga flumberättelser om folk som tagit zolpidem och hittat på knepigheter.
jag tillhör med god marginal den senare kategorin. har skrivit en låt en gång där en del av texten gick:
en stund i neonljuset
kände brisen av vansinnet
i ryggen som en skräckfilmsscen
som en höstnatt på rödvin och zolpidem
i gasljusets bleka sken
längst vandringsstråket i stålallén
baserat på en verklig händelse.
Söndagar ska inte vara så jävla produktiva det slogs för bövelen fast redan i bibeln, jag har tagit en kort jävel till promenad i den kalla vårsolen, glott på lite Serie A och längtat till M.I.A på Bråvalla - det är en lagom dag.
player one: jag tillhör med god marginal den senare kategorin. har skrivit en låt en gång där en del av texten gick:
en stund i neonljuset
kände brisen av vansinnet
i ryggen som en skräckfilmsscen
som en höstnatt på rödvin och zolpidem
i gasljusets bleka sken
längst vandringsstråket i stålallénbaserat på en verklig händelse.
intressant att den kan ha den effekten, önskar jag blev sån hehe! verkliga händelser kan ibland dra iväg åt helt surrealistiska oväntade håll 😉
Draug:
intressant att den kan ha den effekten, önskar jag blev sån hehe! verkliga händelser kan ibland dra iväg åt helt surrealistiska oväntade håll 😉
i synnerhet på zolpidem och alkohol. det gör livet till en david lynch-film. ibland är det rätt najs, men främst i retrospekt. när man väl upplever det så går det från lite freaky till ren terror.