Jag har precis börjat ettan på gymnasiet, men jag trivs inte alls! Varje dag går jag med en klump i halsen och jag måste kämpa ganska mycket för att över huvud taget komma till skolan. Jag mår ofta dåligt och försöker göra så att jag får stanna hemma, men tycker inte själv att det är bra, efterom jag vill få en utbildning.
Jag har funderat lite över vad det är med skolan jag inte trivs med och jag tror att det dels är att jag känner mig lite utanför. Jag har bytt klass och tycker att den är bättre, men det tar fortfarande emot att ta sig till skolan och ´jag får bara sämre och sämre självförtroende. Jag tror faktiskt att det är själva skolmiljön som är felet. Därför undrar jag om ni vet ifall det kanske går att fortsätta på sitt gymnasieprogram, fast läsa hemma, i alla fall till stor del. Jag tror att det skulle hjälpa mig mycket.
Jag är tacksam för seriösa svar, även om det jag har skrivit kanske inte var jättelätt att förstå eller hjälpa till med.
Jag var hemma hela förra året för att jag var för sjuk för att gå till skolan och jag fick en deal att jag skulle vara i skolan när jag kunde och mådde bra och när jag inte kunde så fick jag studera hemma.
Prata med lärarna och dina föräldrar om ni kan komma på någon lösning som kan funka för dig, de flesta skolor brukar vara öppna för förslag.
Förstår hur du känner. kan bli väldigt jobbigt. Går 2an året på gymnasiet och trivs fortfarande inte till 100 procent. Om du trivdes på högstadiet ska du inte ha några problem med att trivas i en gymnasiemiljö.
Det jag märkte var att om man börjar ensam utan att känna någon så tar det tid innan man vänjer sig vid den nya klassen. känner man någon bra så har man alltid en person i klassen man kan känna sig trygg med. Det tar tid innan man känner sig trygg med alla.
Testa att gå ett tag till, trivs du fortfarande inte så kan du alltid kolla vart dina andra kompisar går och om du möjligtvis kan tänka dig att gå där.Eller om du vet någon intressant linje eller skola du också kan tänka dig. Eller om du bara vill testa något nytt. det finns möjlighet att gå en så kallad ''testvecka'' om du känner för det.
Hoppa inte av, det är väldigt viktigt att ha en gymnasieutbildning. Det kommer lösa sig och jag lovar dig tiden kommer gå extremt mycket fortare än vad du tror.
Lycka till!!:)
Jättetack för svaren! Jag får se hur jag gör, men jag ska försöka stå ut...![[shake]](/img/smilies/shake.gif)
Jag hade under 50% närvaro under ettan för att jag mådde så dålig psykiskt, att det satte sig i kroppen. Jag grät i princip varje dag och blev så... äcklad av min kropp (eftersom alla stirrade på mig kände jag mig ju konstig), kände att ingen gillade mig utan bara umgicks med mig ibland, föratt de kände sig tvugna. Jag pratade med min mentor om det upprepade gånger men han bara viftade bort det med hänvisingen "tjejer och killar umgås på olika sätt, det är du som är för känslig".
Nu har han officiellt bestämt sig för att han inte kan göra mer för mig (vad gjorde han ens?) så det är väl en sjuhelvetes tur bara att jag blivit lite argare i år, jag säger åt mentorn när han är dum i huvet, jag blir arg på mina klasskamrater när de "glömmer mig". Jag tar för mig mer.
När jag mådde som sämst var allt jag ville att stanna hemma och plugga på distans. Men - jag gjorde inte det eftersom jag måste jobba med att lära mig vara social och skaffa vänner, vilket jag inte gör om jag sitter hemma för mig själv hela dagarna och ugglar. Så jag led och pinades och grät i ett år. Jag kan fortfarande inte vara med på idrotten för jag är så osäker på mig själv och min kropp, men det håller jag och min mamma på att diskutera med min idrottslärare. Det mesta går att lösa, även fast jag inte kände så förut.
Långt inlägg med väldigt lite sammanhang känns det som, jag tror att det jag försöker säga är att jag varit i din situation, och om du vill prata om något är det bara att... PMa...
Beror lite på vad du läser för program. Jag läser sam här, och gör nästan allting hemifrån. Går också att läsa natur. Vill du veta mer om det så är det bara att fråga.
Min kurator sjukskrev mig så du kan ju börja där.
Men det är ju inte bra om du ska gå hemma hela din gymnasietid om du inte har en riktigt bra fritid. Annars kommer du bli mer socialt hämmad och kanske inte utvecklas socialt på ett sätt som är adekvat för din ålder.
theyo:
Om du trivdes på högstadiet ska du inte ha några problem med att trivas i en gymnasiemiljö.
tyvärr har jag nog aldrig riktigt trivts i skolan(kanske möjligtvis i femman-sexan) och höstadiet var väldigt jobbigt det också...![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
framtidstron är död:
Min kurator sjukskrev mig så du kan ju börja där.
?
mina föräldrar verkar inte riktigt förstå hur jag känner heller och jag antar att de vill att jag ska gå i skolan för att träffa folk, men just nu känns det mest som att ingen vill vara med mig och jag drar mig undan mer och mer. Tror ni att det skulle vara en ide att gå på någon fritidsaktivitet och träffa människor där, där man kanske till och med delar ett intresse och har roligt när man träffas?
Tack så mycket för att ni försöker hjälpa mig, jag uppskattar det verkligen![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
anna nas:
?
Ja, det jag menar är att kuratorer har möjlighet att sjukskriva elever, så börja med att gå till kuratorn så kanske du iaf kan skära ner på tiden du spenderar i skolan. det fick jag göra.
jaha. ja nu har jag en tid med kuratorn på fredag, så jag hoppas att det händer något.
Det gick inte så bra. Som vanligt när jag pratar med någon så kommer vi ingen vart och jag kan inte säga hur jag känner. Sen är det lite så att jag inte vågar säga att jag vill läsa hemifrån, eftersom jag vet att det inte är så bra på många olika sätt. Men just nu känns det som att det är enda lösningen, i alla fall med skolan, för jag kan ju träffa folk på fritiden ändå.
anna nas:
Sen är det lite så att jag inte vågar säga att jag vill läsa hemifrån, eftersom jag vet att det inte är så bra på många olika sätt. Men just nu känns det som att det är enda lösningen, i alla fall med skolan
Du måste i så fall säga det. De kan inte läsa dina tankar.
Jag trivs inte hemma, funderar på att börja bo i skolan
