Den här krönikan blev inte på långa vägar så bra som jag hade tänkt mig, men jag lägger upp den ändå. Var inte rädda för att gå hårt åt den, jag tror det behövs. Slutet är bland annat inte helt hundra känner jag. Men nåja, nu ska jag inte babbla mer utan låta er bilda en egen uppfattning... ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
-------------
Jag har alltid haft en väldigt romantiserad bild av hur jag ska dö. Jag har tänkt att jag på ålderns höst ska slå mig till ro i en spansk liten kustby och sedan tillbringa dagarna sittandes på en murken träbänk, med en cigarr i mungipan och blicka ut över det oändliga havet. Och så en dag när solen smeker min läderartade hy lite extra varsamt och fåglarna kvittrar sina allra vänaste sånger lutar jag mig helt enkelt sakta bakåt mot tegelväggen bakom mig och blundar in, stillsamt och obekymrat.
Den senaste tiden har dock den här bilden slaktats totalt av ett gäng amerikanska bikers. Jag började nämligen titta på den amerikanska tv-serien Sons of Anarchy för ett tag sedan och nu är jag övertygad om att det är den som kommer ta livet av mig.
Vartenda avsnitt är nämligen en jävla plåga, rent ut sagt. Det är en sådan fruktansvärd nervpärs att jag blir alldeles svettig, får svårt att andas och känner hur hjärtat är farligt nära gränsen till att skrika att nu får det fan vara nog och begå harakiri på ett av mina revben.
Det var efter högljudda hyllningar från nära vänner och kreddiga kulturjournalister som jag började följa serien, som handlar om ett motorcykelgäng i norra Kalifornien och deras minst sagt turbulenta vardag. Till en början tyckte jag det var en ganska blaskig serie, med platta karaktärer och en styltig storyline. Men ändå fanns det något väldigt magnetiskt i den. Något som fick mig att lägga alla mina ifrågasättanden åt sidan och bara hoppa upp på hojen bakom huvudpersonen Jackson "Jax" Teller, greppa honom stadigt runt midjan och åka med - vart resan än bar.
Visst finns det fortfarande mycket jag stör mig på, som att birollskaraktärerna är extremt stela och överdrivet stereotypa och att alla one-liners är alldeles för genomtänkta. Dialogerna är dessutom ofta usla och handlingen så överdriven att den blir svår att riktigt ta på allvar. Men Sons of Anarchy har ändå tagit över mitt sinne totalt. Jag har investerat så mycket hjärta i karaktärerna att varje liten motgång de har känns ända in i själen. Och motgångar, det har de minsann gott om.
Trots att jag måste pausa var och varannan minut för att hämta andan kan jag helt enkelt inte få nog av serien. Tredje säsongen avslutades i november med ett gastkramande avsnitt och väntan på den fjärde, som är tänkt att rulla igång i september, är minst sagt olidlig. Jag bara måste få veta vad som kommer hända Jax och hans familj. Om jag så ska behöva dö på kuppen.
André Vifot Haas:
hjärtat är farligt nära gränsen till att säga att nu får det fan vara nog och begå harakiri på ett av mina revben.
![[love]](/img/smilies/love.gif)
André Vifot Haas:
kreddiga
Talspråkig svengelska. Okej då. Men stava med c kanske? 'Creddiga'. Eller vafan. Jag vet inte. Båda ser förjävliga ut.
André Vifot Haas:
en styltig storyline.
André Vifot Haas:
birollskaraktärerna är extremt styltiga
Dra en synonym för styltig på ena stället så blir det snyggare.
André Vifot Haas:
Sons of Anarchy har ändå tagit över mitt sinne total
totalt
André Vifot Haas:
hjärta i karaktärerna att
hjärta i karaktärerna, att
André Vifot Haas:
motgång de har känns ända
enda
--------------------------------------------
Bygg på slutklämmen med en mening eller två för full effekt. Då blir det här en toppentext! Tycker inte att du ska känna dig minsta missnöjd med den. Väldigt bra! ![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
Kan du förresten inte leta upp en schyst bild på en som kör motorcykel med en medpassagerare och lite fult klippa och klistra in ditt och huvudpersonens huvuden på bilden? Bygger på helheten kalasskönt!
Trevlig helg ![[bigcheers]](/img/smilies/bigcheers.gif)
Just ja. Rubriken. Det ska vara ett 'att' innan dödas.
Marielle Hagblad:
Talspråkig svengelska. Okej då. Men stava med c kanske? 'Creddiga'. Eller vafan. Jag vet inte. Båda ser förjävliga ut.
Jag tycker att "kreddiga" är ganska vedertaget.
André Vifot Haas:
att nu får det fan vara nog och begå harakiri på ett av mina revben.
Du har använt en svordom i meningen innan och jag tycker att man ska vara sparsam med dem för bästa effekt.
André Vifot Haas:
med platta karaktärer och en styltig storyline.
Kan man ersätta storyline mot något svenskt? Historia? Narrativ? Berättande?
André Vifot Haas:
extremt styltiga
Repitition från stycket innan.
André Vifot Haas:
Men Sons of Anarchy har ändå tagit över mitt sinne total.
totalt
Det känns lite rumphugget i slutet men jag håller med Marielle om att det var en finfin krönika. Lagom längd och soft språk.
Marielle Hagblad:
Talspråkig svengelska. Okej då. Men stava med c kanske? 'Creddiga'. Eller vafan. Jag vet inte. Båda ser förjävliga ut.
Precis som Erik säger är det ganska vedertaget. Särskilt inom kulturjournalistiken.
Marielle Hagblad:
Dra en synonym för styltig på ena stället så blir det snyggare.
Absolut. Byter ut det andra mot "stela".
Marielle Hagblad:
Kan du förresten inte leta upp en schyst bild på en som kör motorcykel med en medpassagerare och lite fult klippa och klistra in ditt och huvudpersonens huvuden på bilden? Bygger på helheten kalasskönt!
Kul idé. Ska se vad jag kan göra!
Erik Nahlén:
Du har använt en svordom i meningen innan och jag tycker att man ska vara sparsam med dem för bästa effekt.
Mjo, mja. Fast de där meningarna hör ju på sätt och vis ihop så då tycker jag nog det är helt okej att köra svordom i båda. Men ska fundera på det!
Erik Nahlén:
Kan man ersätta storyline mot något svenskt? Historia? Narrativ? Berättande?
Mja, berättelselinje isåfall. Men det blir ju inte snyggt.
Marielle Hagblad:
Bygg på slutklämmen med en mening eller två för full effekt. Då blir det här en toppentext! Tycker inte att du ska känna dig minsta missnöjd med den. Väldigt bra!
Erik Nahlén:
Det känns lite rumphugget i slutet men jag håller med Marielle om att det var en finfin krönika. Lagom längd och soft språk.
Tack och bock! Ska finurla på en bättre avslutning. Återkommer.
Marielle Hagblad:
hjärta i karaktärerna, att
Här förstår jag inte riktigt vad kommat skulle tillföra.
Marielle Hagblad:
André Vifot Haas: motgång de har känns ända
enda
ända - jag följde med honom ända hem
enda = han är den enda för mig
Har slipat lite på texten nu. Bättre?
Feedback här please!
André Vifot Haas:
allra vänaste sånger lutar jag mig helt
allra vänaste sånger, lutar jag mig
André Vifot Haas:
den som kommer ta livet av mig.
den som kommer att ta livet av mig.
Annars ser det bra ut.![[cheers]](/img/smilies/cheers.gif)
+
André Vifot Haas:
romantiserad
Säger man inte snarare att man har en romantiserande bild av något snarare än romantiserad?
André Vifot Haas:
sittandes
sittande
André Vifot Haas:
bikers
Engelska. Det borde finnas någon svensk motsvarighet, typ MC-förare eller, Gud förbjude, MC-knuttar.
-------
I övrigt bra och målande beskrivning av hur man kan bli helt besatt av en serie. Vet precis hur det känns! Good wörk.
Anders Sjölin:
Säger man inte snarare att man har en romantiserande bild av något snarare än romantiserad?
Nej, romantiserandet är det jag sysslar med. Själva bilden i sig är ju romantiserad. På samma sätt som en bild är photoshoppad och inte photoshoppande.
Anders Sjölin:
André Vifot Haas: bikers
Engelska. Det borde finnas någon svensk motsvarighet, typ MC-förare eller, Gud förbjude, MC-knuttar.
"Jag kommer dödas av ett gäng amerikanska MC-förare". Mjaaaeee. I detta fall tror jag att engelska är det enda som funkar faktiskt. Jag skulle kunna skriva "ett amerikanskt motorcykelgäng" men det blir inte lika stunsigt.
Anders Sjölin:
I övrigt bra och målande beskrivning av hur man kan bli helt besatt av en serie. Vet precis hur det känns! Good wörk.
Tack så hjärtligt! ![[party]](/img/smilies/party.gif)
Uppe!
Tråden låst
