Jag känner mig väldigt sällan underlägsen rent intellektuellt eller moraliskt, dock finns det specialkunskaper jag inte har. Är det något jag gärna skulle önska, såsom livserfarenhet eller större estetisk förmåga än jag, så kan jag känna mig underlägsen men försöker alltid att hantera känslan konstruktivt.
Annars känner jag mig kanske inte överlägsen utan snarare irriterad.
Det är en av de grundinställningar till livet jag har, att andra människor är bättre än vad jag är. Följder: handlingsförlamning, prestationsångest, dåligt självförtroende osv. Positiv effekt: det motiverar min ensamhet.
Anarkandi:
Varför ska man känna sig underlägsen när man umgås med människor som är bättre, mer intelligenta, mer erfarna än en själv?
Mm detta har jag varit med om och kommer ofta vara med om det igen.
T.ex. om man ska börja jobba på något ställe och man ser alla där som geniuses och man är rädd för att göra bort sig och säga något dumt, men när man har varit där ett tag så ser man att alla bara är människor.
Det gör man inte.
Känner mig ibland i underläge om det kommer någon exremt rolig människa som upptar hela scenen med det ena skämtet klockrenare än det andra. Då får jag press på mig att vara lika rolig och resultatet blir TOTALTJEFLAFAILURE.
Underlägsen? Vad är det?
Anarkandi:
Varför ska man känna sig underlägsen när man umgås med människor som är bättre, mer intelligenta, mer erfarna än en själv?
Kanske dags att vara bättre än dem och känna sig överlägsen?
http://www.c-r.se/forum/showthread.php?t=1080
http://www.c-r.se/forum/showthread.php?t=2248
Tråden låst på grund av inaktivitet