Jag diskuterar gärna politik när jag är på humör att göra det, men jag har aldrig varit med i ett organiserat politiskt sammanhang. Jag tror att det är ganska typiskt och ligger i tiden att vara politiskt engagerad utan att vara medlem i ett politiskt parti. Det är ett samtalsämne i sig. En reflektion.

har varit med i ung vänster.

fick hem mitt första brev

"hej kamrater"

jag slängde det åt helvete och har försökt undvika dem sedan dess, jävla blöjsocialister

Jag har varit medlem i Vänsterpartiet i ett par år. Ungdomsförbunden skulle jag dock aldrig befatta mig med; idioter allihop. MUF handlar enbart om supande, LUF och CUF är rabiata anarkister (ja, Ayn Rand-liberalism är mer eller mindre samma sak som anarkism), SSU är en karriärspolitikermaskin, Grön Ungdom är ett gäng trögfattade hipsterveganer, Ung Vänster tenderar att dra till sig den värsta sortens stenkastarungar och KDU är numera en stödorganisation till SDU.

Ungdomsförbund är lite ute ur tiden. Väldigt många som är kunniga om politik kan idag lika gärna ha det som ett särintresse, ett samtalsämne bland många att diskutera. Vill du få politisk insyn görs det bäst genom att vara nätaktiv. Där kan du få ta del utav alla uppfattningar och inte bara de som är socialt accepterade.

Jag är aktiv i Syndikalistiska Ungdomförbundet (SUF) och har varit sedan slutet på 2008.

SUF är till skillnad från de andra ungdomsförbunden inte knutna till något parti eller moderorganisation utan är helt organisatoriskt fristående (men förknippas ofta med fackföreningen SAC Syndikalisterna då de förr hade ett ungdomsförbund som hette samma sak). Till skillnad från andra ungdomsförbund sysslar vi inte heller med partipolitik utan agerar i vardagen mot de problem och orättvisor vi stöter på i våra skolor, bostadsområden, på våra arbetsplatser, osv. Vårt mål är ett klasslöst samhälle där vi människor själva har makten över våra liv och tillsammans beslutar över samhället.

SUF är inte ett ideologiskt syndikalistiskt ungdomsförbund trots namnet utan har ingen officiell ideologi (även om såklart många säkert ser sig som syndikalister). Istället har vi en gemensam principförklaring som alla ställer upp på.

SUF är en direktdemokratisk och federalistisk organisation där makten ligger hos medlemmarna lokalt i klubben. Det finns ingen styrelse som kan ta beslut över medlemmarnas huvud som i de andra ungdomsförbunden, och varje lokalklubb är helt självstyrande.

Du undrade om hur mötena går till? Det varierar säkert från klubb till klubb, men i SUF Lund och SUF Malmö som är de två klubbar jag varit medlem i gör man så att man på varje möte skickar runt en dagordning där alla får sätta upp punkter, väljer en ordförande och en sekreterare (vilket man försöker rotera så att det är olika personer varje möte och alla provar på det) och sen går man först igenom standardpunkter som t.ex. mail och sedan de punkter folk skrivit upp. Ordföranden fördelar ordet, sekreteraren för protokoll, alla har lika stor rätt att yttra sig och alla beslut röstas direktdemokratiskt om. Punkterna kan vara allt från aktioner man vill göra, frågor och kampanjer man vill driva, studiecirklar man vill arrangera, diskussioner, osv. De olika ansvarsposter som finns inom organisationen, t.ex. ekonomiansvarig, mailansvarig och dylikt, försöker man också rotera vid varje årsmöte om möjligt så att alla medlemmar lär sig de olika uppgifterna och för att undvika att det blir maktpositioner.

Dan_the_ironman:

jävla blöjsocialister

Revolution och kaffemys!

Gentlernen:

Grön Ungdom är ett gäng trögfattade hipsterveganer

Jag är medlem i Ssu