på frågan hur tentor skiljer sig från skolprov är, som de andra sagt, att de är mer omfattande.
Chibibbi: Dela med er av era erfarenheter!
Beror väldigt mycket på vad man läser. Folk som pluggar exempelvis juridik har väldigt annorlunda tentor från folk som pluggar till ingenjör.
Mina tentor som jag haft skiljde sig inte så mycket från gymnasieprov i format, däremot var frågorna mycket svårare och krävde mycket mer förståelse och kunskap för att kunna lösa. Sen så tar ofta högskoletentor längre tid. Jag satt ofta ut hela tentatiden innan jag lämnade in vilket är 4 timmar.
Nackdelen med salstentor är att du måste ha tagit till dig all information du fått under kursens lopp och hoppas att det du kommer ihåg också är det som dyker upp på frågepappret. Fördelen är att det är avklarat på några timmar och du får sitta och fundera för dig själv på allt möjligt och njuta av termoskaffe och när du har skrivit klart så behöver du bara vänta på resultatet.
Nackdelen med hemtentor är att det är väldigt lätt att skjuta upp sekunden man börjar skriva svaren ordentligt, och att det i så fall är en ganska utdragen process där du är upptagen med den. Fördelen är att du får sitta hemma i pyjamas medan du skriver, och du har 1-2 veckor på dig att ta fram svaret på varje fråga och uttrycka dig på bästa sätt, utan att missa detaljer.
förjävliga
Chibibbi: Hur brukar de vara utformade?
Konceptuellt sätt så är de som prov man hade i gymnasiet, bara mer omfattande och byråkratiserade stadgar runt omkring (man måste föranmäla sig till salstentor och man får oftast bara ett omtentamoment per termin) och att varje tenta utgör den dominerande delen i eximinationsmomenetet - alltså du behöver ha samtliga tentor avklarade för att kunna tillgodoräkna dina studier i en examen. En hemtenta är mer eller mindre essäskrivning, och du bedöms på hur du redogör för det teoretiska fältet inom givna ramar, samt din förmåga att använda formella referensmallar (oftast Oxford eller Harvard). En salstenta är som sagt som ett prov, bara i en stor allmän sal i x antal timmar. De högskolepoäng som en tenta utgör kan skilja sig beroende på ämne, nivå osv, men brukar oftast ligga mellan 5 - 7,5 hp. Det sistnämda utgör en kvartstermin (1hel = 30 hp).
Chibibbi: Hittade några filosofitentor från LiU och vissa som handlade om logik och argumentation såg läskiga och svåra ut
Grejen med akademiska studier är egentligen bara att lära sig ett ämne inom ramen för aktuella forskningsfält och kriterierna för dessa. Speciellt om man studerar inom den filosofiska fakualiteten (dvs. samhäll-/natursvetenskap, humaniora, språk, matematik) där jag antar att majoriteten studerar. De flesta som utexamineras verkar ju bli fil.kand, fil. master eller dylikt. Inom detta fält utgör x antal seminarium en obligatorisk del av examinationen, alltså moment där man ofta går igenom litteraturen i mindre grupper och där man har diskussioner i ca 2 timmar per tillfälle. Det är mer eller mindre under dessa moment som ens kunskapsbas främjas, och man fokuserar på att kontextualisera kursinnehållet och lära arbeta med det på ett praktiskt och tillgängligt sätt. Det är oftast rätt stor fokus på en denna form av ämnesdidaktik på uni/hs. Hellre än att bara sitta och ögna genom snajdiga begrepp i en bok av snajdig författare och tro att det räcker. Tar man vara på den tiden blir inte tentorna särskillt svåra.
