Bott utomlands dom senaste 2½ åren, och dock under omständigheterna tappat rejält kontakten och inte träffats upp dom gånger man är och besöker Sverige igen över loven.. men har nu börjat fundera på att försöka nysta upp dom gamla kontakterna.
Men risken är otroligt stor att det bara blir märkligt,och vad ska dom tro om mig efter all denna tid att man plötsligt vill umgås igen.
Gah,nå tips för nå bra man kan hitta på med folk man knappt snackat med på över 2 år?
Behöver ge dom någon vettig ursäkt att mötas upp efter all denna tid,så man slipper känna sig allt för övergiven dom dagar man besöker Sverige över vinterlovet.
Eh, du har ju inget att förlora. Kontakta dom och kolla läget bara.
Skulle själv tycka att det var kul i alla fall.
Kommer bli som för Serena i Gossip Girl, akta dig...
Silent silvershadow:
och dock under omständigheterna tappat rejält kontakten
Det är inte konstig alls...
Silent silvershadow:
nå tips för nå bra man kan hitta på med folk man knappt snackat med på över 2 år?
Det fantastiska med väldigt bra vänner är att du kan försvinna ett tag och sedan komma tillbaka utan förändring. Prata med dem bara, dem kanske vill träffa dig också.
Daimchoklad:
Eh, du har ju inget att förlora.
Jo jag vet jag borde jue ta den risken men känner mig ändå lätt tveksam till det dock. Att bli nobbad är aldrig kul.
Dock är det väl en tröst att om så är fallet ska man jue ändå ge sig av igen inom loppet av 3 veckor så. På nåt märklig sätt är det faktiskt tröstande,men svårförklarat.
Silent silvershadow:
Jo jag vet jag borde jue ta den risken men känner mig ändå lätt tveksam till det dock. Att bli nobbad är aldrig kul.
Dock är det väl en tröst att om så är fallet ska man jue ändå ge sig av igen inom loppet av 3 veckor så. På nåt märklig sätt är det faktiskt tröstande,men svårförklarat.
Förstår det. Men liksom, vem vet vad du förlorar om du inte gör det?
Du kan ju höra av dig och kolla läget, fråga vad de haft för sig, hur de mår och om de kanske vill ses och ta en fika, gå på stan, kolla på film, festa eller vad som helst. Jag känner igen känslan av att det är svårt att ta kontakten igen, men det är inte något konstigt alls. Det jag har lärt mig under åren är att det bara är roligt och anses väldigt socialt och vuxet att faktiskt ta den kontakten och höra av sig.
De förstår säkerligen din situation också, du kan ju till och med säga som det är; att du är ledsen att du tappat kontakten för att du har varit utomlands och gärna skulle vilja träffas igen.
Jonnybravo91:
Det är inte konstig alls...
Nej det är det väl inte, men skämms ändå en aningens..kunde gjort mer för att återupphålla kontakterna. Men fick ett helt annat liv och kompiskrets när jag flytta och blev rörigt. Får skylla på de
Jonnybravo91:
Det fantastiska med väldigt bra vänner är att du kan försvinna ett tag och sedan komma tillbaka utan förändring.
Jo problemete är väl bara att man lyckades komma ifrån dom flesta en gnutta pg.a klassplittringen även innan man flyttade. Plus att jag alltid stått min tvilling så nära, att jag inte hade min egna personliga ultra bästis,bara ett gäng man stog nära och höll ihop med en gång i tiden.
Men folk kan ha förändrats..
Silent silvershadow:
Nej det är det väl inte, men skämms ändå en aningens..kunde gjort mer för att återupphålla kontakterna. Men fick ett helt annat liv och kompiskrets när jag flytta och blev rörigt. Får skylla på de
Det händer de flesta av oss då vi flyttar, inget konstigt alls. Dock mycket tragiskt.
Silent silvershadow:
Men folk kan ha förändrats..
Med största sannolikhet har dem det. Men fråga dig själv, vad har du att förlora?
Känner mig stolt nu..
Fångade en av dom gamla kompisarna på msn och frågade om hon vill hitta på nåt när jag kommer till Sverige om en vecka, och det tyckte hon lät kul. Så yayness
säg att de var så sköna och bra kompisar att du aldrig vill tappa kontakten med dem igen.
Tråden låst på grund av inaktivitet