Dan_the_ironman:
man kan inte må sämre och sämre i all evighet eftersom man tillslut kommer bli överraskad över att något gick bättre än förväntan.
Om man tror att man vet hur ett liv kan komma att utvecklas bör man tänk om rejält. När det sedan visat sig att de där orden om hopp var lögn så blir det sällan bättre.
OF 5:
Om man tror att man vet hur ett liv kan komma att utvecklas bör man tänk om rejält.
Nej, men jag säger att livet är toppar och dalar, och att det är omöjligt att må sämre och sämre konstant.
Dan_the_ironman:
Nej, men jag säger att livet är toppar och dalar, och att det är omöjligt att må sämre och sämre konstant.
varför skulle man må sämre? Om man redan mår så dåligt att döden ser ut att vara den bästa utvägen, vad gör då att det skulle vara bra att det inte blir värre, det har ju redan gått för långt.
OF 5:
varför skulle man må sämre? O
du förstår nog inte hur jag tänker verkar det som.
Jag vet inte om det är just på grund av denna anledningen, men tyvärr mår många väldigt dåligt utan att föräldrar etc. vill inse det eller förstå varför, och om någon tar självmord beror det ju på att den mår dåligt och att det är allvarligt, det är ju ett soolklart sätt för att få uppmärksamhet. För då förstår föräldrar etc. att det faktsikt var ganska allvarligt.
politrix:
Jag vill göra det för jag inte mår bra och hoppas att efter jag försökt ta självmord folket runt omkring mig förstår att jag verkligen inte mår bra o gör någonting åt det
Försök att prata med någon och säg, precis som någon påpekat tidigare, att du mår så dåligt att du har börjat fundera på att begå självmord.
Vad är det du tänker att man skall kunna göra åt att du mår så dåligt? Det måste ju hänga ihop med om du vet varför du mår dåligt. Är du mobbad, utan kompisar? Hamnat med kompisar som gör fel saker, men vågar inte säga ifrån? Är det svårt att klara skolan/jobbet? Är det någon person som svikit dig? Är det problem hemma? Med föräldrar eller syskon?
Ju tydligare du kan beskriva vad det är som gör att du mår dåligt, desto lättare är det för andra att hjälpa dig att göra något åt det. Ibland har omgivningen svårt att höra vad man försöker säga, då kan det kännas lockande att ta till gester av lite mer dramatiskt slag; som att försöka ta sitt liv. Men det värsta är att det kan misslyckas. Du kan faktiskt dö och då får du inga mer chanser att få hjälp.
Så det är faktiskt bättre att prata, eller skriva, chatta eller messa så att folk reagerar. Men man måste också tillsammans med dig resonera om hur man skall kunna hjälpa dig.
Ibland vet man inte ens varför man själv mår dåligt men då kan man konstatera det, och försöka hitta en orsak och ett sätt att hjälpa dig på.
Det finns kanske vuxna i din familj eller omgivning du har fortroende för och som du kan vända dig till? Annars finns det skolsköterskor och kuratorer där och på vårdcentralen. Är du under 18 kan du också själv söka hjälp på BUP, över 18 vänder man sig till psykiatrin. Vill du inte träffa någon i sjukvården kan man prata med en diakon eller präst i den församling där du bor. De kan lyssna och ge råd och man behöver inte alls vara "religiös" för att vända sig dit.
Lycka till!
Karin
skaffa en blogg eller liknande och skriv istället ner dina tankar... gå in på länken så kan du se vad jag har för funderingar osv.
mvh; en anonym
