Det första jag tänker på är att människor tycker jag ör konstig bara för att jag inte går och ler hela dagen. Tycker jag att ngt är roligt skrattar jag mrn jag går inte runt å visar tänder hela dagar och folk ser mig som en grinig person.
En del tycker att jag som kvinna inte bör säga exakt vad jag tycker, alltså ska jag va snäll och göra alla andra glada och skita i vad jag själv tänker. Ja, för ärlig är jag helt enkelt.
Fick även kritik att kvinnor inte bör vara så öppna med att prata om sina sexuella behov, sånt bör tydligen bara killar få prata om..
En annan sak är att jag som en person med relativt ljus hy anses ofta vara svensk, men när det kommer på tal att jag bott här i 5år börjar människor (speciellt gamla) fråga om jag förstår vad de sa efter varannan mening, även om vi haft en väl fungerande konversation innan min etnicitet kom på tal.

Vad jag gör som är typiskt tjej/kill aktigt vet jag inte. Har aldrig tänk på att jag måste anpassa mig, snarare tvärtom. Hur roligt skulle det va om alla följde samma normer? Så nä jag tycker inte att jag gör ngt typiskt tjejigt egentligen, men det har jag som jag tidigare skrivit fått kritik för.

Vågar inte gå ut på kvällen, men det hade jag inte gjort som kille heller då jag bor i ett ganska orolig område så det har mest med det att göra.
Jag går i en skola öppen för alla slags personer som välkomnar alla, jag har aldrig sett en sån blandning av olika typer människor. Så det finns absolut inga kläd normer i min omgivning. 
Det har dock hänt att en tant hoppat på mig på spårvagnen och skrek så alla hörde att jag inte kan ha byxir med hål för jag ser intelligent ut och det passar inte. Att flickor inte ska gå runt såhär och att jag borde skämmas. Blev jävligt förvånad så satt still i min chocktillstånd. Tog dock inte åt mig kritiken och skrek jävla kärring åt henne. (Inte så kvinnligt kanske)
En annan gång ville en tant lyssna på min musik så hon fick mina hörlorar och efteråt sa hon att en sån fin flicka inte bör lyssna på djävulens musik (lyssnade då på slipknot) men argumenterade mot henne och vi hade en fin konversation i 15minuter. 

ja ja nu gick jag nog från ämnet alldelles för mycket.
Tycker ändå att det finns många som försöker bryta mot samhällsnormer i Sverige å det är helt fantastiskt.

haha hoppas ni får ut ngt ur min kommentar ;p
lycka till

att jag ska följa lagar och så 

Att din största drivkraft i livet borde vara att få ett jobb. 

Samhällets normer gör bland annat att alla tar förgivet att jag tänder på killar, fast att jag inte sagt något om det. Det tas också förgivet att jag sminkar mig för att få dessa killar på fall, när jag egentligen inte bryr mig speciellt om vad andra tycker om mitt yttre, men ser det som nått tillfredsställande att se ett jag med eyeliner och rött läppstift i spegeln. Samhället vill att jag ska skratta, le och vara positiv, trots att jag inom mig inte längre vill leva.

Om jag kollar kläder på herravdelningen skulle jag få blickar, därför håller jag mig till den som är "avsedd för mig". 

(Kanske gör en Edit på det här inlägget senare för en eventuell utfyllnad)

För mycket.

För lite. 

Precis lagom.