koreandream:

Tack för alla svar Känner mig rätt säker på att det är dags att dra härifrån nu! Och känner mig även modig nog till att berätta..

Om du vill göra det enkelt för dig så kan du ju alltid visad det du skrev här, skriv ut det och räck fram pappret bara, eller be den du berättar det för att gå in och läsa det på sin dator.

Du förtjänar ett nytt hem enligt allt som har med förnuft och värdighet att göra.

Ingemarsdotter:

Jag skulle spela in när de trycker ner dig, som bevis.

Förstår din poäng men varför ska man behöva bevisa det, egentligen. Sålänge man bara vill flytta och inte åtala någon så borde det räcka med att man genuint inte vill bo kvar, det kan väl inte vara så många som ljuger ihop något bara för att få prova på ett nytt boende om det inte är något man verkligen behöver.

lifi:

borde det räcka med att man genuint inte vill bo kvar, det kan väl inte vara så många som ljuger ihop något bara för att få prova på ett nytt boende om det inte är något man verkligen behöver.

Jag håller med dig helt. Tycker inte att man ska behöva bevisa att man mår dåligt hemma. Tyvärr fungerar inte soc som jag känner till på det viset. De vill ha bevis, de vill ha en mängd samtal och försöka lösa det inom hemmet om det går. De skickar hela familjen till rådgivning osv. Säger inte att det är fakta överallt, men där jag bor fungerar det så i nästan alla fall.

Jag vet fall där de inte trott på det man berättat då föräldrarna förnekat att det funnits problem.
Ibland kan både soc och bup backa om de tror att situationen är något tonåringen själv skapat/hittat på, vilket tyvärr jag vet att några gjort. Allt ju kan inte vara helt bra om man nu går och hittar på sådant, man behöver förmodligen någon slags hjälp, men ibland är det inte föräldrarnas/boendets fel att man mår dåligt.

Tror på koreandreams berättelse, syftar inte på att hon skulle ljuga på något sätt, och hon borde berätta för soc så hon kommer därifrån. Om hon orkar och vill tycker jag att hon borde anmäla sina föräldrar, de måste förstå hur fel de handlat mot henne! Att hon har bevis skulle bara styrka hennes berättelse och ett ev åtal mot sina föräldrar.

Ingemarsdotter:

De vill ha bevis, de vill ha en mängd samtal och försöka lösa det inom hemmet om det går.

Man kan väl åtminstånde få tillfälligt boende någonannanstans tills det att man löst hur det ligger till och tagit reda på vad man kan göra åt det.
Det känns ibland som att den som inte kan tala för sitt behov tillräckligt högt, envist och välformulerat - körs över just bara för det, medans vuxna som kan - får igenom saker som är bra mycket mindre akuta.
Socialens uppgift borde vara att upptäcka behovet och ge den hjälp som krävs, om så "barnet" bara glor in i en vägg.

Vem förvånar det om riktigt kassa föräldrar förnekar, saknar självkritik, påstår att saker och ting är lögn och så vidare. Visst förekommer förtal från "barnet" i vissa fall, men knappast alltid.
Försiktighetsprincipen någon?

Det känns inte så rätt att man ska behöva begära att barnet/ungdomen ska gå undercover för socialen och riskera ännu mer fysisk och psyskisk misshandel.
Kan man inte komma på något test som avslöjar om man har någorlunda godkänd förmåga att uppfostra ett barn.
Någon billig psykologisk standardanalys, magnetröntka medans föräldern ser bilder på sitt barn, vad som helst, det borde finnas andra sätt att avslöja än rena bevis, begärda från ett (i många fall) litet utsatt barn.

Ingemarsdotter:

Att hon har bevis skulle bara styrka hennes berättelse och ett ev åtal mot sina föräldrar.

Om man inte har något annat val än att samla bevis så kan man väl alltid gå runt med ljudinspelningen på på mobilen, och helst spela in riktigt långa filer (om det går) så man inte kan påstå att det som sägs är ur kontext, provocerat och så vidare...
Men jag gillar inte att bördan läggs på den som redan är utsatt.
Jag tror nog att tusentals värdiga "hem/hushåll/familjer" skulle kunna tänka sig att ta hand om "koreandream" om de bara kände till henne och hennes fall, knappast en fråga om pengar.

lifi:

Man kan väl åtminstånde få tillfälligt boende någonannanstans tills det att man löst hur det ligger till och tagit reda på vad man kan göra åt det.

Jag håller som sagt med dig helt. Berättade bara hur det är i mitt län.

lifi:

och helst spela in riktigt långa filer (om det går) så man inte kan påstå att det som sägs är ur kontext, provocerat och så vidare...
Men jag gillar inte att bördan läggs på den som redan är utsatt.

Se det lite som våldtäktsoffer, de får alltid känna sig skyldiga och behöver ha massor av bevis för att få hjälp och stöd. Tyvärr fungerar soc här lite så. Man ska kunna bevisa, kunna argumentera och man ska gärna också plocka ner en stjärna åt dem. Jag vet flera personer som tagit livet av sig pga att de inte fått någon hjälp alls, det är verkligen en sjuk sjuk värld. En ungdom ska känna sig trygg i att bup och soc hjälper till när han/hon mår dåligt eller har en dålig livssituation!

Jag tycker inte att man ska behöva bevisa något. Jag tycker att myndigheter ska stötta och skydda de som har det svårt. Koreandream skulle kunna få en fosterfamilj eller ett eget boende, oavsett vilket hoppas jag att det går bra för henne.

Jag behöver inte bevis. Jag tror att det de kommer att få höra räcker mer än väl.

Ska i vilket fall flytta hem till en kompis, vi får se om det blir en familjehemsplacering sen (vilket hennes mamma helst vill), men ja, jag kommer att få komma bort härifrån i alla fall.

koreandream:

Ska i vilket fall flytta hem till en kompis, vi får se om det blir en familjehemsplacering sen (vilket hennes mamma helst vill), men ja, jag kommer att få komma bort härifrån i alla fall.

Lycka till

taaack

koreandream:

Ska i vilket fall flytta hem till en kompis, vi får se om det blir en familjehemsplacering sen (vilket hennes mamma helst vill), men ja, jag kommer att få komma bort härifrån i alla fall.

skönt 🙂 hoppas livet ljusnar för dig då. enklare att leva om man slipper en miljö som dödar en långsamt

och glöm inte, ingen väljer sina föräldrar