Hej!
Såhär är läget:
Nästa helg ska jag bo hos en killkompis som jag känt sen jag var jätteliten, men som jag inte träffat på ett par år. Vi har dock mycket kontakt på MSN och mail, och han verkar ha känslor för mig. Jag vet inte hur jag känner för honom, och vill träffas för att kunna känna efter och eftersom han hur som helst är en underbar vän. Men han är flera år äldre än jag, och jag tycker i allmänhet att det är jobbigt att umgås ensam med människor jag inte känner så väl, eftersom jag är otroligt rädd för pinsamma tystnader. Har ni några tips till mig om något speciellt jag borde tänka på? Kanske vad jag borde prata om, fråga etc? Tacksam för alla vänligt menade tips.
Nu vet jag att det finns personer som kommer svara att jag är socialt inkompetent som ens behöver skriva det här, och andra som kommer skriva att om det inte kommer naturligt är det ju ingen idé iallafall. Jag ber er att låta bli att svara alls. Jag vet redan allt det här och jag tror inte heller att det kommer bli några problem, men jag anser att det inte är något fel med att vara förberedd, och jag tror att jag kan känna mig tryggare om jag kan veta att jag är det och kanske har något att gå efter. Så döm mig inte, tack. Har ni inga tips behöver ni inte slösa eran tid.
Hur skall någon som inte känner pöjken kunna veta vad som är passande att prata om?
Det lättaste sättet att umgås är att se till att ha en flytande konversation. Det är dock inte lätt att bara uppnå. Kallprat kan leda in på nya spännande vägar, men det är inte säkert. Se vad som händer, helt enkelt. ![[cool]](/img/smilies/cool.gif)
Det bästa sättet att hantera en pinsam tystnad på är faktiskt att bestämma sig för att vara tyst och bekväm med det. Man måste inte snacka hela tiden, och är den andra personen obekväm kan den få fixa en konversation. ![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
Sedan om man går runt tyst och helt plötsligt ser något fult(som en stadsutsmyckning eller något) så kan man peka på det och utropa "Titta vad knas" eller dylikt och helt plötsligt pratar ni igen. Eller så går man och funderar och helt plötsligt kommer man på något som faktiskt nästan skulle vara kul att diskutera, och då kan man göra det. Men pressa inte samtal, de tenderar att dyka upp av sig själv.
Prata gamla minnen, typ "hahah det där påminner mig om när vi byggde den där kojan och ....." du fattar ![[crazy]](/img/smilies/crazy.gif)
Buddah:
Hur skall någon som inte känner pöjken kunna veta vad som är passande att prata om?
Det var precis det där jag menade med att slösa sin tid. All respekt till dig och jag förstår vad du menar, men om du ursäktar mig tycker jag att det var ett rätt onödigt inlägg. Men tack ändå...
Webbitch:
Det lättaste sättet att umgås är att se till att ha en flytande konversation.
Tack för dina tips! Speciellt det där med att tystnader faktiskt inte behöver vara så pinsamma, jag ska försöka ta till mig det! Du verkar själv vara väldigt socialt begåvad - jag skulle vilja umgås med någon som helt plötsligt utbrast "Titta vad knas!" Ta hand om dig!
Det är en bra idé, för gamla minnen har vi många. Tack!
Res nullius:
Prata gamla minnen, typ "hahah det där påminner mig om när vi byggde den där kojan och ....." du fattar
Honey:
Det är en bra idé, för gamla minnen har vi många. Tack!
var menat till Res nullius.
Honey:
Tack för dina tips!
Tack för de fina orden. Tyvärr är jag nog inte hälften så socialt kompetent som jag skulle vilja, men jag tycker om människor och jag tycker om att höra åsikter och fördjupa mig i konversationer. Det där med att bara vara tyst var jag tvungen att lära mig för att överhuvudtaget kunna umgås med människor, jag hade också jätteproblem med pinsamma tystnader förut, och blev så uppjagad att jag fick hjärtklappning av det. Det blev bättre när jag bestämde mig för att 'nä nu ska jag fan hålla tyst och se vad som händer'. Då blir det mycket färre pressade konversationer. ![[bigsmile]](/img/smilies/bigsmile.gif)
Det är alltid trevligt att vara till hjälp.
Webbitch:
Det är alltid trevligt att vara till hjälp.
Att hjälpa andra är en fantastisk sak att kunna göra. Ja, jag tycker okcså om människor och lite djupare konversationer. Hoppas kunna nå lika långt som du, för jag älskar att träffan ya människor så det är väldigt synd.
Honey:
Det var precis det där jag menade med att slösa sin tid. All respekt till dig och jag förstår vad du menar, men om du ursäktar mig tycker jag att det var ett rätt onödigt inlägg. Men tack ändå...
Det var ett befogat inlägg. Du kan lika gärna ställa samma frågor till en sten.
