penja: Varför ska hen inte bry sig om politik?
Jag är inte intresserad utav politik. Jag läser om det som händer för att hålla mig själv uppdaterad (Läser om svensk -, amerikansk -, och polsk politik regelbundet) men går inte in på diskussioner på diverse sociala medier för att försvara någon ideologi. Har inget ställningstagande till ett visst parti eller ideologi. Jag skulle inte se mig själv som kompatibel med någon som har det intresset.
penja: Och varför tycker du extrovert är någonting dåligt?
Det är inget dåligt. Är själv introvert och det hade väl varit lättare att vara "synkade" med varandra om båda är introverta. Så inte något parti behöver kompromissa.
Kudhos:
Jag är inte intresserad utav politik. Jag läser om det som händer för att hålla mig själv uppdaterad (Läser om svensk -, amerikansk -, och polsk politik regelbundet) men går inte in på diskussioner på diverse sociala medier för att försvara någon ideologi. Har inget ställningstagande till ett visst parti eller ideologi. Jag skulle inte se mig själv som kompatibel med någon som har det intresset.
Jag kan inte förstå hur man kan eller vill hålla sig ifrån att ha åsikter kring det man läser om. När jag träffar någon är de ofta de tankar och åsikter hen uttrycker som utgör en stor del av vem personen är. Jag intresserad av människor som är engagerade i vad som händer runt omkring oss. Å andra sidan kanske du också anser att du är det?
Jag är en sån där som bara bubblar över av ilska eller sorg när jag läser om orättvisor.
Det är inget dåligt. Är själv introvert och det hade väl varit lättare att vara "synkade" med varandra om båda är introverta. Så inte något parti behöver kompromissa.
Jag formulerade dåligt. It makes sense.
penja: Jag kan inte förstå hur man kan eller vill hålla sig ifrån att ha åsikter kring det man läser om. När jag träffar någon är de ofta de tankar och åsikter hen uttrycker som utgör en stor del av vem personen är. Jag intresserad av människor som är engagerade i vad som händer runt omkring oss. Å andra sidan kanske du också anser att du är det?
Jag är en sån där som bara bubblar över av ilska eller sorg när jag läser om orättvisor.
Jag vill höra om annat än politik. Jag vill höra om folks hobbies, drömmar, förflutna. Jag lyssnar hellre på vad en person skulle göra om de fick ett blankt pappersblad och 50 olika pennor i olika färger. Skulle de skriva något? Rita något? Kanske kladda ner sina tankar? Jag lyssnar hellre på vad en person har läst för böcker och varför någon var bra/dålig. Eller om någon konsert de gick på som verkligen lämnat ett intryck på.
Jag tycker det är väldigt intressant att lyssna på folks passioner, fritidssysselsättningar, och vad de brinner för oavsett ämnet. Via det bygger jag min uppfattning av någon. Jag skulle kunna gå med i en bokcirkel utan att läsa böckerna, bara för att titta på hur andra pratar passionerat om boken de nyss läste.
Jag skiter fullständigt i politik. Jag ser politik som helt unikt per person. Alla bygger sina värderingar, ställningstagande och sin röst efter sina egna erfarenheter och sitt perspektiv. Hur jag ser världen är unikt och hur du ser världen är unikt. Jag har inget att göra i att säga någon har fel bara för dennes perspektiv ser annorlunda ut från mitt. Jag kanske inte håller med dig kring ämne X, och det är fullkomligt rimligt för vi se världen annorlunda. Och det finns inget rätt eller fel i mitt eller ditt perspektiv. Bara skillnader.
Viktigt för mig skulle väl vara att han kunde stötta mig och ha tålamod för mig. Jag kan erkänna att jag funderar länge på saker (när man egentligen bör vara spontan och bara låter saker hända, men jag är lite nördig av mig)
I mina drömmar, ska han vara längre än mig eftersom man får sådna härliga och trygga kramar då 
. Han ska vara öppen att prata med (liknade intressen men även olika också) och jag ska kunna lita på honom. Han tar mig inte föregivet, och som sagt mycket tålmodig, lugn och respektera mig när andra egentligen skulle bli vansinniga eftersom att jag inte slutar att fundera osv.
Än så länge, tror jag nog att jag faller för lite mörkare killar. Alltså mörkare hår kanske inte just svart utan brunt, ljusbrunt, inte jätteblek (själv är jag mycket blek). Ni kanske förstår eller så gör ni det inte 
snäll, ödmjuk, humoristisk, vågar vara sig själv och visa känslor. svarthårig. solbränd hy.
Pålitligt, är själv en tidspessimist och kommer man sent eller ändrar planer är man nästintill död för mig så det är ju en bra start. Nu menar jag inte att om personen i frågan kommer sent en gång så är det kört utan mer att alltid vara ex 5 min sen det går bara inte för mig. Hellre 40 min sen en gång än 5 min sen 8 gånger. Sen måste jag kunna lita på att man inte ställer in i sista sekund, eller ens i lagom tid utan har man sagt att man ska komma då kommer man och man kommer i tid. En ideal partner hoppas jag kan dela ungefär samma åsikt. Någon som man faktiskt känner bryr sig om att den sårar dig och som berättar för dig när du sårar denne.
Humorn är ju också ganska viktig, kan man inte få mig att skratta(vilket inte är det minsta svårt faktiskt) så kommer det aldrig gå. Även om jag är ganska skämtsam som person så vill jag ha någon man kan vara seriös med, tycker ofta det blir för mycket med personer som inte kan visa en seriös sida, nästan bättre med någon som är för seriös då. Viktigast av allt skulle jag dock vilja säga är en drömmare med iallafall en fot på jorden. Alltså man ska ju ha drömmar och mål, kanske inte att man ska bli den rikaste människan på jorden men att man ska vilja mer till livet och göra något mer än att sitta hemma och glo på tvn. Jag gillar äventyr och det är väl ett intresse man måste dela för att kunna hinna med mig, jag kör gärna livet i 120 och man måste väl vara beredd på att ta lite halv dumstridiga beslut om man ska vara med mig.
Utseende är ganska oväsentligt men gärna att man tar hand om sig själv. Jag tränar ganska mycket,gärna någon som iallafall håller igång lite grann och kan förstå att träna är inget valfritt utan det är ett måste för mig. Visst ligger det lite värde i utseendet jag kan ju inte vara äcklad av min ideal partner men gärna inte för blek eller hårig, dock kan man ju göra något åt de båda om man känner för det. Prioritera intelligens före utseende då jag inte kan klara av en trög partner men inte skulle ha några problem med någon som är 'ful'.
det måste finnas apolitiska människor (däribland jag) för att samhället ska gå runt
bland det häftigaste en tjej kan syssla med är insect evolution
