ennie:
vadådå? har du 1 annan förklaring till att se ner på alla kvinnor?
jag behöver inte förklara dina vanföreställningar.
människan är ett socialt djur med sociala normer. personer som rättar sig efter dessa normer är mer attraktiva.
vad är problemet med denna iakttagelse?
att det inte verkar rimligt att ingen av dem som varit singlar hela livet någon gång attraherat någon trots sina mänskliga brister. att de aldrig skulle träffa någon som skulle acceptera dem, om de ändå var psykiskt normala eller utan grava problem. vi talade inte om attraktion i allmänhet, utan att de har träffat så många människor att någon måste ha kunnat finna attraktion i någon. där ges ordet "onormal" mycket tyngd.
sedan är förhållanden inte alltid ett bevis på sundhet, om man har jättemånga korta förhållanden utan knappt något uppehåll.
människan är ett socialt djur med sociala normer. personer som rättar sig efter dessa normer är mer attraktiva.
vad är problemet med denna iakttagelse?
att det inte verkar rimligt att ingen av dem som varit singlar hela livet någon gång attraherat någon trots sina mänskliga brister. att de aldrig skulle träffa någon som skulle acceptera dem, om de ändå var psykiskt normala eller utan grava problem. vi talade inte om attraktion i allmänhet, utan att de har träffat så många människor att någon måste ha kunnat finna attraktion i någon. där ges ordet "onormal" mycket tyngd.
sedan är förhållanden inte alltid ett bevis på sundhet, om man har jättemånga korta förhållanden utan knappt något uppehåll.
människan är ett socialt djur med sociala normer. personer som rättar sig efter dessa normer är mer attraktiva.
vad är problemet med denna iakttagelse?
att det inte verkar rimligt att ingen av dem som varit singlar hela livet någon gång attraherat någon trots sina mänskliga brister. att de aldrig skulle träffa någon som skulle acceptera dem, om de ändå var psykiskt normala eller utan grava problem. vi talade inte om attraktion i allmänhet, utan att de har träffat så många människor att någon måste ha kunnat finna attraktion i någon. där ges ordet "onormal" mycket tyngd.
sedan är förhållanden inte alltid ett bevis på sundhet, om man har jättemånga korta förhållanden utan knappt något uppehåll.
människan är ett socialt djur med sociala normer. personer som rättar sig efter dessa normer är mer attraktiva.
vad är problemet med denna iakttagelse?
inget fel i just den formuleringen men vår diskussion gäller begreppet 'onormal' och hur människor inte någon gång har haft ett förhållande under hela sitt liv.
det verkar enligt mig inte rimligt att en psykiskt normal, formbar person med vissa brister någon gång under hela livet skulle ha attraherat någon, trots sina brister. att de aldrig skulle träffa någon som skulle acceptera dem, om de ändå var psykiskt normala eller utan grava problem såsom missbruk. vi talade inte om attraktion i allmänhet, utan att de har träffat så många människor att någon måste ha kunnat finna attraktion i någon.
där ges ordet "onormal" mycket tyngd och betyder i det närmaste "lite missbildad." inte bara avvikande.
sedan, kan jag tillägga, är förhållanden inte alltid ett bevis på sundhet. om någon har jättemånga korta förhållanden knappt utan något uppehåll bör man börja fundera.
