Ni har väl varit med om att folk har påstått olika saker för att sedan visats sig inte alls vara på det sättet dem alltid trott på. Tex jag läste att de fanns en sk creepy pasta serie vid namn candle cove. Många sa att de mindes den serien. Jag läste någonstans att den serien aldrig hade funnits.
Det mest logiska är ju att när dessa personer varit små har bildat en uppfattning om en serie som har varit läskig och då fått olika uppfattningar om den läskiga serien pga att dels har man ju mer fantasier som barn och att man dels blivit äldre och då ändras ju bilden av i detta fall hur det var.
Exempel: en flicka kollar på bamse och tycker då att vargen är läskig och bildar då en uppfattning som är hennes sanning. Vid senare ålder så minns hon att vargen var läskig men eftersom flickan blivit äldre så har bilden av det hon mindes som barn förändrats.
Jag själv letade efter en video där jag trodde 100 procent på att de va på ett sätt. Jag hittade tillslut videon men de hade aldrig hänt det jag hade en bild på. det jag menar är att eftersom de har gått så lång tid så hinner både jag och flickan få saker ihopblandade och så och därav tror vi att det är rätt bild. Vår hjärna kan så himla mycket.
Min fråga är: vad tror ni är orsaken till att man har en 100 bild av något som visar sig inte stämma?
Kan de vara min teori eller min psykologiska förklaring eller har ni egna teorier?
Ja jo det är nog något sånt eller liknande.
Mandelaeffekten, när du har minnen av en viss sak eller händelse som inte korrelerar med verkligheten. Ta till exempel Queen’s låt ”We are the Champions”. I slutet av låten har jag för mig att Freddie Mercury ropar ”of the world!” som avslut på sången, men när man lyssnar på låten idag slutar den istället abrupt med ”’Cause we are the champions”. Alltså har låten ändrats även fast jag är hundra procent säker på att han ropar ”of the world!” i slutet. En förklaring är att vi skiftar mellan parallella verkligheter vilket gör att vi upplever olika versioner av vår ”egen” värld som gör att vi får dessa konstiga minnen. Visst, det kanske inte är särskilt troligt men det är verkligen konstigt när flera tusen personer kan svära att de kommit ihåg exakt samma sak.
Kneg:
Mandelaeffekten, när du har minnen av en viss sak eller händelse som inte korrelerar med verkligheten. Ta till exempel Queen’s låt ”We are the Champions”. I slutet av låten har jag för mig att Freddie Mercury ropar ”of the world!” som avslut på sången, men när man lyssnar på låten idag slutar den istället abrupt med ”’Cause we are the champions”. Alltså har låten ändrats även fast jag är hundra procent säker på att han ropar ”of the world!” i slutet. En förklaring är att vi skiftar mellan parallella verkligheter vilket gör att vi upplever olika versioner av vår ”egen” värld som gör att vi får dessa konstiga minnen. Visst, det kanske inte är särskilt troligt men det är verkligen konstigt när flera tusen personer kan svära att de kommit ihåg exakt samma sak.
Men när jag har lyssnat på låten så har dem sjungit den frasen. Sedan tror jag det är lätt att vinkla saker hur man vill också och då är de lätt att andra hakar på. Jag tror de du syftar på bara har med det att göra. Likaså med creepy pastan. Börjar en med att säga jag minns detta så kommer automatiskt alla andra göra det också. Oftast om inte alltid så finns det logiska förklaringar till saker och det måste inte vara något mystiskt. Det kan lika gärna vara hjärnan som lurar oss eller att någonting bara är naturligt och logiskt förklarat såsom att tallriken åkte ner i golvet för att någon hade ner den eller för att den låg väldigt nära kanten.
Jag menar bara att jag tror det är på det sättet därav varför jag motsäger din teori, men jag har ingenting emot om du tror på det, jag accepterar din åsikt om saken men detta är mitt svar på din kommentar bara.
Josses94:
Men när jag har lyssnat på låten så har dem sjungit den frasen. Sedan tror jag det är lätt att vinkla saker hur man vill också och då är de lätt att andra hakar på. Jag tror de du syftar på bara har med det att göra. Likaså med creepy pastan. Börjar en med att säga jag minns detta så kommer automatiskt alla andra göra det också. Oftast om inte alltid så finns det logiska förklaringar till saker och det måste inte vara något mystiskt. Det kan lika gärna vara hjärnan som lurar oss eller att någonting bara är naturligt och logiskt förklarat såsom att tallriken åkte ner i golvet för att någon hade ner den eller för att den låg väldigt nära kanten.Jag menar bara att jag tror det är på det sättet därav varför jag motsäger din teori, men jag har ingenting emot om du tror på det, jag accepterar din åsikt om saken men detta är mitt svar på din kommentar bara.
Jag tror inte på att vi lever i parallella verkligheter, utan det är bara en vinkling på det hela. Din teori verkar mest trolig. Visst, man kanske har pratat med andra och sedan fyllt i luckor i minnesbilden åt varandra vilket leder till ett skruvat minne. Detta är till exempel varför polisen har svårt att utnyttja ögonvittnen, för de kommer oftast inte ihåg helheten av bilden och får då ”hjälp” av andra att minnas detaljer vilket gör att de minns något de egentligen inte såg. Det som är konstigt med mandelaeffekten är dock att människor kommer ihåg samma sak oberoende av vilken information de har haft tillgång till.
Ah nå, tror lite som Josse94.
Som med "We are the Champions". Jag tror att en del saker leder fram till att du tänkt att låten ska avslutas på det viset.
Två av verserna avslutar han faktiskt med just "of the world".
Han sjunger en hel del i slutet "We are the Champions" därför känns det logiskt att låten ska få ett markerat avslut med låtens sista rad, en slutkläm olikt det han redan sjungit så mycket, men istället avslutar han den med den återkommande textraden "We are the Champions" vilket kanske inte hjärnan är så välkomnande inför, speciellt då man är van vid att så många andra liknande låtar avslutar med något storslaget och som tidigare inte nämnts i låten. "Of the world" är mer storslaget även det nämnts i tidigare verser men då det endast nämnts två gånger under låten medans "We are the champions" har nämnts tolv gånger och även i slutet av låter en hel vers så känns det inte riktigt storslaget som ett avslut och man anser därför att "Of the world" bör vara mer på plats egentligen.
Så något sådant tror jag att det kan ligga någonting i.
Sedan så är dessa "Mandelaeffekter" nästan alltid någonting litet som en bokstav eller en siffra som verkar vara knas eller likanande.
Som denna pojkens video
Sex and the City istället för Sex in the City, vilket vidare kan bero på att man tycker att det är mer passande att det bör vara in istället för and.
Eller när roboten har ett ben av silver och resten är guld istället för att roboten är helt av guld.
Eller att Pikachu figuren har svart längst ute på svansen.
Eller boken om Berenstain Bears vs Berenstein Bears, alltså en bokstavs skillnad... Väldigt minimala grejor egentligen
Det är aldrig någon som får för sig av "Mandelaeffekten" att exempelvis; Andra världskriget aldrig ägde rum eller att kristendomen aldrig funnits eller att Jesus var en tjej eller att Sverige heter Appetuna eller något istället etc... ute det är nästan enbart väldigt minimala saker som en bokstav eller något ord.
Kanske ligger det någonting i "Mandelaeffekten" men jag tvivlar på det, istället är det nog mer psykologiskt än...
att det har att göra med universumens parallellitet.
eller är det
"att det har med universumens parallellitet o göra.
Vem vet.
Crysilis:
Ah nå, tror lite som Josse94.Som med "We are the Champions". Jag tror att en del saker leder fram till att du tänkt att låten ska avslutas på det viset.
Två av verserna avslutar han faktiskt med just "of the world".
Han sjunger en hel del i slutet "We are the Champions" därför känns det logiskt att låten ska få ett markerat avslut med låtens sista rad, en slutkläm olikt det han redan sjungit så mycket, men istället avslutar han den med den återkommande textraden "We are the Champions" vilket kanske inte hjärnan är så välkomnande inför, speciellt då man är van vid att så många andra liknande låtar avslutar med något storslaget och som tidigare inte nämnts i låten. "Of the world" är mer storslaget även det nämnts i tidigare verser men då det endast nämnts två gånger under låten medans "We are the champions" har nämnts tolv gånger och även i slutet av låter en hel vers så känns det inte riktigt storslaget som ett avslut och man anser därför att "Of the world" bör vara mer på plats egentligen.Så något sådant tror jag att det kan ligga någonting i.
Sedan så är dessa "Mandelaeffekter" nästan alltid någonting litet som en bokstav eller en siffra som verkar vara knas eller likanande.
Som denna pojkens video
Sex and the City istället för Sex in the City, vilket vidare kan bero på att man tycker att det är mer passande att det bör vara in istället för and.
Eller när roboten har ett ben av silver och resten är guld istället för att roboten är helt av guld.
Eller att Pikachu figuren har svart längst ute på svansen.
Eller boken om Berenstain Bears vs Berenstein Bears, alltså en bokstavs skillnad... Väldigt minimala grejor egentligen
Det är aldrig någon som får för sig av "Mandelaeffekten" att exempelvis; Andra världskriget aldrig ägde rum eller att kristendomen aldrig funnits eller att Jesus var en tjej eller att Sverige heter Appetuna eller något istället etc... ute det är nästan enbart väldigt minimala saker som en bokstav eller något ord.
Kanske ligger det någonting i "Mandelaeffekten" men jag tvivlar på det, istället är det nog mer psykologiskt än...
att det har att göra med universumens parallellitet.
eller är det
"att det har med universumens parallellitet o göra.Vem vet.
Jag tror att många också hittar fel i vad det än är, alltså att tex om något konstigt sker så blir det direkt att det är ett spöke osv. Jag har ju träffat personer som haft diagnoser som trott på spöken och förstått pga det att mycket har skett i deras huvuden pga deras diagnos eller sjukdom.
Men annars så utgår jag att det inte finns något spöke eller så för att dels så har ingen kunnat bevisa helt och då utgår jag från medium som har avslöjats som bluff och min erfarenhet om personer som trott på spöken osv och kommit med långsökta ursäkter.
Det kan vara alltifrån spöket vill inte visa sig för att du inte tror på det. Eller något sådant. Man måste ju tro på att det finns spöken och då blir ju det tillslut sant för man tror på det. Tror man på att de finns rosa elefanter så kommer de att göra det. Allt man kan fantisera ihop är ju sant i ens egna huvud. De finns ju de som tror på att det dom har drömt har hänt i verkligheten men då kan de logiska vara att de varit med om sömnpsralys eller drömt något och det känns så verkligt. Men oftast har ju folk en spärr som avgör vad som är overkligt eller inte och har en bra verklighetsuppfattning. Det finns de som inte har det pga olika anledningar..
