När man plötsligt kommer till en vändpunkt i sitt liv och allt helt plötsligt bara vänds upp&ner och ens syn på livet och universum blir helt fantastisk och obeskrivligt bra kan det samtidigt kännas så otroligt hopplöst och frustrerande när ingen annan i ens omgivning inser dessa fantastiska detaljer och har samma upplysning som en själv. Man råkade utvecklas cpmycket under cpkort tid och personer i ens vardag ser på en med samma ögon som förut trots att man inte alls är där. Svårt är det att försöka komma ifrån det vilket förmodligen kräver att man helt enkelt bara går framåt och slutar träffa gamla vänner, sin familj och sin förflutna vardag. Sen finns det ingenting kvar för nya vänner är bara nya en väldigt kort period och till sist står man ändå där helt solo.
Ja vad gör man då? ![[crazy]](/img/smilies/crazy.gif)
D-d-d-det är det som är frågan!
Dåren:
Ja vad gör man då?
Drar en runk.
lskar dig
Brukar få såna vändpunkter ibland men min omgivning drar ned mig på jorden igen.
iddqd:
Drar en runk.
Låter maskulint och och äckligt. Föredrar att vara kvinnlig i detta.
Mawns:
WEEEEEEED WÖWÖWÖWÖ.. lskar dig
Weed är så trist månsipånsen.
Harpya:
Brukar få såna vändpunkter ibland men min omgivning drar ned mig på jorden igen.
Vadå ner på jorden, där är vi väl alla mer eller mindre. Du kanske menar att du dras tillbaka till ditt gamla jag med gamla tankegångar och levnadssätt? Vad tråkigt. Då utvecklas du ju inte alls. Hur mår du egentligen?
Dåren:
Du kanske menar att du dras tillbaka till ditt gamla jag med gamla tankegångar och levnadssätt?
Jo jag syftade på det.
Dåren:
Vad tråkigt. Då utvecklas du ju inte alls.
Nej jag har insett det.
Harpya:
Nej jag har insett det.
Vad anser du att man ska göra i den situationen då? Det är osunt att tvingas tillbaka men man kan inte vara framåt hela tiden heller. Balans är nyckeln till allt, dock är den stört svår att hitta. Lite svårare än Fisk, fågel eller mitt emellan.
Kukelikakan:
ere ln lr?? :pp
Hej Emil.
Dåren:
Hej Emil.
Tja LN, hur e läget?
Dåren:
Vad anser du att man ska göra i den situationen då?
Jag arbetar på att tvinga mig till att klippa banden till det förflutna och min gamla personlighet. Jag har som små sekvenser i huvudet som jag kunde känna när livet var som du beskrev det och jag försöker att komma tillbaka dit.
Harpya:
Jag arbetar på att tvinga mig till att klippa banden till det förflutna och min gamla personlighet. Jag har som små sekvenser i huvudet som jag kunde känna när livet var som du beskrev det och jag försöker att komma tillbaka dit.
Men att klippa banden betyder ju också att bryta kontakt med familj. Familjen är det viktigaste vi har. What 'bout that?
Kukelikakan:
Tja LN, hur e läget?
Diskuterar livsfrågor i den här tråden. Du får gärna vara ontopic. ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Dåren:
Diskuterar livsfrågor i den här tråden. Du får gärna vara ontopic.
Nä känner inte för det.
Dåren:
Men att klippa banden betyder ju också att bryta kontakt med familj. Familjen är det viktigaste vi har. What 'bout that?
Jag håller redan på att försvinna från pappa. Han är i princip den enda jag har i min närhet.
Harpya:
Jag håller redan på att försvinna från pappa. Han är i princip den enda jag har i min närhet.
Är det en bra eller dålig sak?
Dåren:
Är det en bra eller dålig sak?
Det är nog en bra sak.
