Det här är ett av många men det är kanske ditt, det som du kan se så långt som ögat når, kanske håller du dig där inom, lär känna varje sten, vart träd varje liten obetydlig del av det stora hela blir något familjärt och kärt för dig och dina tankar, det är hela din värld. Kanske sträcker sig din vandring allt längre, och mer och mer byggs på din helhet över din värld.
En plats där du finner lugn, där du känner dig hemma och kan tänka och drömma fritt om vad än ditt hjärta behagar och strävar och söker efter. Det är magiskt och det betyder ingenting för något annat än dig själv och var gång du passerar och rör dig längre så väntar dig eller väntar du dig något än mer vackert och magiskt där bortom, vad finns där bortom tänker du och vidare vandra.
En dag når du gränsen för var du sett och kan med andakt insupa allt som finns där, det som är bortanför långt borta, en helt ny värld. Det ser nästan likadant ut som allt som är bakom dig, det kanske är en besvikelse, kanske verkar det mindre innehållslöst än dina nära och kära platser, men du vänjer dig så småningom när vistelserna blir allt mer frekventa och du börjar söka dig ut i det nya landskap som bildar hela din värld.
Åren går och helheten bara växer och växer, det börjar bli enformigt trots att du håller det fast nära ditt hjärta och du önskar ingenting annat än att vara där du hör hemma, där det är lugnt, där det är som det bör. Men när du vandrar så vandrar dina tankar och du drömmer som vanligt om allt det som du inte har, som du hoppas på, någon gång i framtiden kunna hålla nära och känna och uppleva.
Kanske finner du någonting där bortom långt bort, men troligen inte, du går där och drömmer och höjer din strävan i takt med besvikelsen till de höga oändliga skyar och ser det röra sig längre och längre bort från dig, precis likt du själv rör dig längre och längre bort, för allt som en gång var möjligt som skulle kunnat finnas har redan passerat, försvunnit, om det någonsin funnits.
Stundtals skakar världen om ditt liv å det grövsta och du finner dig på andra platser, men längtar djupt inne i ditt hjärta efter det där lilla stora eviga som en gång var ditt lugn och hem och alldeles egna plats, du längtar efter drömmen när drömmen var verklig och allt annat än vad som är nu, men det är förgånget och kommer aldrig mer att kunna upprepas igen, hur gärna du än vill och drömmer och tänker. På fel plats på fel tid drömmer du om att vandra över vidderna och upptäcka vad som finns där bortom.
Fint skrivet
Gillar de