Barfota:

men herregud. Hudfärg har ingen som helst betydelse.

Kan bara hålla med, Men vissa människor är helt jävla störda

Kakan1:

Kan bara hålla med, Men vissa människor är helt jävla störda

ja tyvärr

träffade nytt folk igår, gillar
relationen till min kropp är fortfarande på -
fast inte när det gäller det yttre, bara det inre..

saknar 1, drömde en jobbig dröm om henne

gjorde nyss ett försök att sälja min kärlek här på um. får se hur det gåt, förhoppningsvis budar någon en hög summa för ett förhållande med mig, eller att bara ha mig förälskad i denne

Älskar mina föräldrar till döds, men allt hade varit så himla mycket enklare om de trodde att allt var bra. Hur ont det än gör att ljuga, jag klarar inte av att de vet. Jag skulle aldrig ha berättat om min dåliga självkänsla. De vet inget om självmordstankarna som återkommer lite då och då (svaga dock), men att de vet om min dåliga självkänsla är illa nog. Jag bor hemma vilket gör det ännu jobbigare. Mamma är överbeskyddande och är på mig hela tiden , speciellt när det gäller självkänslan. Men jag vill inte prata om det! och jag säger det inte ens till henne rakt ut. Jag kan inte prata om mina problem har jag märkt. Att gå till en psykolog hade varit LÄTT om man jämför med att mamma (och pappa) vet hur jag mår (även fast jag inte pratar om det). Om ett tag ska jag börja i terapi igen och egentligen är det väl rätt okej att mamma vet det, men pappa.. det är bara så jobbigt att säga det till honom även fast han säkert inte frågar mer. Han vet ju hur jag mår.. men det hade varit så mycket lättare om jag bara bodde med mamma. Eller helt själv. Då hade jag sluppit skämmas. För jag känner ett så stort obehag när jag "måste" prata om känslor, speciellt om mina egna känslor. Jag klarar det inte.. fan asåå

Barfota:

För jag känner ett så stort obehag när jag "måste" prata om känslor, speciellt om mina egna känslor. Jag klarar det inte.. fan asåå

Skriv om det istället som du så bra gör :=)

Fejlarn:

Skriv om det istället som du så bra gör :=)

Tack, men det är att dom VET som ger mig ångest. Jag behöver ju inte prata om det om jag inte vill.

Barfota:

ås

varför måste du berätta att du går i terapi, det har ju inte de med att göra

isola:

varför måste du berätta att du går i terapi, det har ju inte de med att göra

Barfota:

h terapin är en gång i veckan samma tid, lite svårt att dölja

Kbt?

Barfota:

Och så bor jag ju hemma o

Ok men menade bara att man inte behöver berätta var man går bara för att man bor hemma, men såklart att du ska göra det om du tycker att det känns bra.

isola:

Kbt?

det vet jag faktiskt inte. det är en grupp.

isola:

Ok men menade bara att man inte behöver berätta var man går bara för att man bor hemma, men såklart att du ska göra det om du tycker att det känns bra.

Barfota:

De vet redan att jag har problem.

Det är det jag ångrar att jag berättade, men det finns inte så mycket att göra åt det nu.

Barfota:

Det är det jag ångrar att jag berättade, men det finns inte så mycket att göra åt det nu.

Be henne att hon inte säger det till någon, hon förstår nog varför.

Barfota:

aktiskt inte. det är en grupp.

Aha. Testat grupper förut?

isola:

Be henne att hon inte säger det till någon, hon förstår nog varför.

Det är inte det som är problemet. Problemet är att hon vet. Jag hade hellre hållit det för mig själv. Om jag inte hade bott hemma hade det varit så mycket enklare.

isola:

Aha. Testat grupper förut?

Nej, men jag ser fram emot det. Är livrädd dock.

Barfota:

Nej, men jag ser fram emot det. Är livrädd dock.

Man behöver säkert bara prata när man känner för det, så det blir nog bra.

Barfota:

r inte det som är problemet. Problemet är att hon vet. Jag hade hellre hållit det för mig själv. Om jag inte hade bott hemma hade det varit så mycket enklare.

Du kan ju säga att du slutat gå dit, men det kanske blir onödigt krångligt.