loom:

Jag förstår inte vad som är fel på mig

Du är typ blyg.
Kan också ha problem med detta. Får lätt ångest och känner att det är min uppgift att underhålla den andra, är det ens lite tråkigt kommer denne aldrig mer vilja umgås med mig...
Försöker tänka att det är okej att vara "tråkig", speciellt om man är med en äkta vän.
Tycker att du ska utsätta dig för sådana situationer även om det är jobbigt.

Har samma problem. Men vissa människor fungerar jag bra med one-on-one också.

Hade så ett tag. Har lite så fortfarande. Har kommit fram till att för min del hade det med att jag har tillitsproblem och har därför svårt att umgås med somliga el zolo och därför inte vara avslappnad.

Löste det mer eller mindre att intala mig själv i form av illusioner i hur världen såg ut och hur människor var. Satte mig liksom i deras sits och försökte måla upp att deras liv och deras erfarenheter var väldigt lika mina. Därefter var det rätt lätt att umgås med dem, då det var som att umgås med mig själv.

Sen med tiden får man ju sak för sak man föreställt sig, motbevisad, men med tiden som allt blivit motbevisad, har jag fått en tillräckligt klar bild av personen för att kunna vara fullkomligt avslappnad omkring denne.

Mycket jobb, men vad fan.

är också sån ibland:E, om jag inte känner den andra så väl typ. tror det är att om man bara är två så får man liksom press på sig att säga saker hela tiden etc. är man fler gör de ju inget om man sitter och är tyst typ :3

Du har för mycket blod i alkoholomloppet

usch, har samma problem. Med mina nära vänner kan jag ha "awkward silence" och även säga tröga grejer, men med folk jag inte känner så jättebra blir det verkligen...... stelt.

antrax:

Du är typ blyg.

Jo, det är jag förvisso, men dessa människor har jag känt i två år och känner mig inte alls blyg så fort vi är i grupp om minst tre.

antrax:

Försöker tänka att det är okej att vara "tråkig", speciellt om man är med en äkta vän.

Det är klart.. men det är nog mer det att det blir en så obekväm stämning, man vill bara bort därifrån och det tröttnar väl även en äkta vän på

antrax:

Tycker att du ska utsätta dig för sådana situationer även om det är jobbigt.

Är rädd bara att folk ska tröttna innan jag hunnit bli duktig

Jonnybravo91:

Mycket jobb, men vad fan

Din metod lät bra. Lite tidskrävande och jag vet inte om jag har tillräcklig tankekraft...

ChickiBull:

Du har för mycket blod i alkoholomloppet

Ja, tyvärr går ju allt lite bättre när man är full.

loom:

Ja, tyvärr går ju allt lite bättre när man är full.

Därför man alltid är full när man träffar folk som är värd att prata med

loom:

Din metod lät bra. Lite tidskrävande och jag vet inte om jag har tillräcklig tankekraft...

Funkar nog bara om du känner dig själv väldigt väl.

ChickiBull:

Därför man alltid är full när man träffar folk som är värd att prata med

I skolan varje dag?

Jonnybravo91:

Funkar nog bara om du känner dig själv väldigt väl.

I mitt fall alltså nej. Eller hur vet man när man känner sig själv?

loom:

I mitt fall alltså nej. Eller hur vet man när man känner sig själv?

Väldigt, väldigt personligt. Och man slutar aldrig lära känna sig själv.

Men exempel på hur man känner sig själv, är om man har förmågan att reflektera över sitt eget beteende eller handlingar och komma fram till något konstruktivt. Ett annat exempel är att man vet eller tror sig veta hur man kommer agera i olika givna situationer eller händelser.

Jonnybravo91:

förmågan att reflektera över sitt eget beteende eller handlingar och komma fram till något konstruktivt. Ett annat exempel är att man vet eller tror sig veta hur man kommer agera i olika givna situationer eller händelser.

Åh vad lustigt, precis det där håller jag på att fundera över just nu. Insåg för ett tag sen att jag reagerar helt sjukt i vissa situationer och så kan det ju inte vara. Vet iofs hur jag kommer reagera, men hinner inte stoppa mig själv...

loom:

I skolan varje dag?

Dom är ju inte värd att snacka med Dom träffar man ju ändå varje dag

loom:

Jo, det är jag förvisso, men dessa människor har jag känt i två år och känner mig inte alls blyg så fort vi är i grupp om minst tre.

loom:

Det är klart.. men det är nog mer det att det blir en så obekväm stämning, man vill bara bort därifrån och det tröttnar väl även en äkta vän på

loom:

Är rädd bara att folk ska tröttna innan jag hunnit bli duktig

Om det är ett sådant stort problem kanske du kan berätta för kompisarna att du har svårt för det. Det blir ju mycket enklare så fort folk har en förklaring till varför du blir stel.