Dagboksbehovet har alltid funnits. Men i dagens samhälle uppmuntras vi att skänka delar av vår själ till allmänheten. Därav stoltheten i att blogga, något som för några decennier sedan hade tyckts otroligt vågat och smaklöst.

Värt att betona är ju att sen internet kom ska ju alla givetvis även visa att de har en egen åsikt och inte är ett får i mängden.

Anledningen till att jag främst har bloggat till och från. Jag får alltid någon impuls och tar bort bloggen efter ett tag, någon månad eller så. Nu har jag ingen.

Jag vill i vilket fall som helst inte ha läsare. Det låter jävligt skumt, men jag hade det mest för att ventilera min hjärna från massa skit. Därför var 95% av mina inlägg superdeprimerade. Sedan vill jag också minnas vad jag har gjort, främst för att jag har dåligt minne och framförallt dålig tidsuppfattning. Men sedan klarar jag inte av läsare så det skiter sig alltid.

Casquero:

Är det någon som ser det ur ett annat perspektiv eller har en annan uppfattning.

Nej. Jag tycker att det är helt värdelöst att skriva saker i stil med "sen var jag ute med mina kompisar, sen såg jag på tv i två timmar, sen gick jag och la mig"

Men jag tycker att det är intressant om man bloggar om sina åsikter om saker och ting. Det är riktigt intressant att läsa, om det är ämnen man själv brinner för vill säga. Man kan ibland se saker ur olika synvinklar. Det är bara nyttigt.

Tråden låst på grund av inaktivitet