Hej, kommer med ett lite långt inlägg, hoppas ni orkar läsa!! för jag har lite smått panik ångest.
jag har ett distansförhållande och vi har varit tillsammans nu lite mer än ett år, men det har varit en del problem med oss..
Men vi har ändå hållit ihop såhär länge. Och jag älskar verkligen honom så himla mycket och jag känner mig som världens lyckligaste tjej när jag är med honom och vill vara med honom mer än något annat!! och jag skulle göra allt för honom, trodde jag..eller jag vet ärligt inte.
det är så att vi har olika kulturer, vet att det kan funka i alla fall, men oftast lite svårt. ... jag vet inte hur jag ska förklara. Men kan börja med att hans mamma kom till Sverige för ca två månader sen. Jag har träffat hans mamma, och hon var jätte snäll och mysig o gosig mamma och hon tycker om mig, fast vi inte förstår varandras språk så tycker vi om varandra på nått sätt.
Men hon har ett enda krav, och det är att jag ska bli muslim. Hon sa inte det till mig när jag träffade henne, men hon sa det till min kille. Han har sagt att hon förstår mig, att jag är svensk och har min familj, och det kommer bli svårt att välja osv. Hon tvingar inte mig, inte heller min kille gör det. Han har sagt att han vill ge mig den tid jag behöver för att tänka över det jag vill. Och han har sagt att han inte vill att jag ska bära slöja, utan det han vill är att jag ska tro på gud och inte bära för ”nakna kläder”… han vill att jag ska avgöra själv vad jag tycker om islam, det jag tycker är bra och inte bra
Det som gör mig så ledsen och rädd är att de är så förståliga och inte vill mig något illa. Det skulle vara lättare om de inte förstod och att de ville mig illa..det skulle vara lättare att lämna och förstå att detta inte är bra.
Men jag vet verkligen inte vad jag ska göra..jag har mitt liv här, han har sitt liv där, det kanske är så enkelt att bara glömma allt eftersom vi inte bor i samma stad…men jag vet inte om jag vågar för jag vill verkligen inte förlora honom. Men han har sin mamma där nu som han inte träffat på två år och jag vill inte att han ska behöva välja mellan mig och hans familj. Han har sagt att han vill ha båda mig och sin familj. Men det är jag som ska anpassa mig för dom.
Jag vet inte om det verkligen är värt det längre, jag älskar honom och han älskar mig men jag vill ju vara den jag är.
Men jag vet fan inte vad jag ska göra: ‘(
Jag är inte religiös, vet inte ens om gud finns har ju inte pratat med honom precis. Vad ska han säga eller hon? vad är det för mening med det egentligen. Jag typ anser religöst som negativt och så vill min kille att jag ska bli muslim o tro på gud haha typ som ett stort skämt.
Jag vill helst inte bara höra: gör slut. Jag vill höra lite mer än så om ni har några tips på hur jag ska tänka och göra..
Har du testat att snacka med en imam om det? De kan hjälpa dig och tala om för dig vad islam handlar om, de har nog större insikt i varför hans mamma vill att du ska bli muslim än vad någon här har.
Är du så rädd för gud? Själv så är jag inte troende, men jag har heller aldrig gett gud en chans. Stick till närmaste moské och tala med någon där, de kommer att lyssna och ge dig råd.
Mawns:
Har du testat att snacka med en imam om det?
en vad?
Mawns:
Är du så rädd för gud?
jag är inte rädd, bara det att jag har aldrig trott på gud hur kommer jag ens kunna komma göra det i framtiden om jag väljer att bli musilm
upponer:
en vad?
En islamistisk präst.
upponer:
jag är inte rädd, bara det att jag har aldrig trott på gud hur kommer jag ens kunna komma göra det i framtiden om jag väljer att bli musilm
Du kan inte bli muslim innan du tror på gud, du måste börja tro på gud innan du blir muslim. Så testa åtminstone genom att tala med en imam om det. Ingen kommer tvinga dig till att bli muslim, det är helt upp till dig, men hur ska du veta att det är fel om du inte ens testar?
Mawns:
men hur ska du veta att det är fel om du inte ens testar?
ja, jag kanske ska ge det en chans eftersom jag vill vara med min kille. Men jag vet inte vad jag ska säga till mina föräldrar, jag är 18 år så får ju bestämma i stort sätt själv. Men de är inte speciellt positiva till religiöst o så. Så vet inte hur de kommer att reagera..kanske inte ens behöver berätta något för dom?
Känns inte som en bra idé.
isola:
Känns inte som en bra idé.
hur menar du? förstår hur du menar, men säg lite mera!
Ett år är inte väldigt länge - och hur gamla är ni? Det är inte som att ni ska gifta er inom en snar framtid, eller hur? Jag kan förstå att konvertering vore på tapeten om äktenskap också var det, men ni är antagligen unga båda två och kommer träffa många andra innan ni stadgar er.
Men det är förstås ditt val. Som Mawns sa, om du verkligen är intresserad så tycker jag att det vore en idé att prata med en imam om saken.
upponer:
Jag vill höra lite mer än så om ni har några tips på hur jag ska tänka och göra..
Många muslimer är ofta väldigt djupt troende. De tror bara på vad de tror och vill ofta liksom ta över hela världen med sin tro. Det kan vara värt att tänka på. Religionen för en muslim är det viktigaste i livet. Det verkar inte vara så för dig? Då är det nog bäst att antingen prata med din pojkvän och göra slut, eller om du kan försöka berätta för honom hur du känner och kanske göra ett undantag på något sätt? Muslimer vill hålla ihop hela livet och ogillar verkligen skilsmässor, så tänk igenom detta noga!
Tjejen_med_hjärtat:
Många muslimer är ofta väldigt djupt troende. De tror bara på vad de tror och vill ofta liksom ta över hela världen med sin tro. Det kan vara värt att tänka på. Religionen för en muslim är det viktigaste i livet. Det verkar inte vara så för dig? Då är det nog bäst att antingen prata med din pojkvän och göra slut, eller om du kan försöka berätta för honom hur du känner och kanske göra ett undantag på något sätt? Muslimer vill hålla ihop hela livet och ogillar verkligen skilsmässor, så tänk igenom detta noga!
![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
fan vad sant!
chokladgris:
fan vad sant!
Haha ja det är mina erfarenheter av muslimer iallafall ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
kräver han att du ska konvertera genast? ska ni gifta er snart?
timeisrunningout:
Ett år är inte väldigt länge - och hur gamla är ni? Det är inte som att ni ska gifta er inom en snar framtid, eller hur?
nej det är inte så länge...men det känns väldigt länge.
Nej jag vill helst inte gifta mig överhuvudtaget..han har pratat om det i framtiden, men jag vet inte ens om jag velat gifta mig om det vore en svensk
Svin. Är du hans egendom eller?
