Jag ska berätta en kort historia om mitt liv.
Det började redan på förskolan "dagis" jag hade svårt att få vänner redan då.
sedan blev jag äldre och började i skolan och hade några få vänner och det var nog det närmaste kompisrelationerna jag haft. vi lekte mycket minns jag. när jag gick i 4-5an så gick jag med 95orna och 94orna och hade då slipttrats från 96orna som jag gick tidigare med,har gått i klasser med både 96or, 95or och 94or. i 4-5an var jag återigen ensam, bråkade mycket med några av tjejerna i klassen. hade bra kontakt med lärararna på skolan och alla tyckte om mig. sedan började jag i sexan och där kom jag i en klass där jag också var ensam, hade svårt med vänner och fick umgås med dessa opopulära hela tiden, jag ville ju även ha andra kompisar och inte bara vara med dom. de va inte så att jag skämdes men dessa opopulära vara tre tjejer och de var redan bästa kompisar så jag blev utanför.
åren gick och jag gick i samma klass med dessa från 6an till 9an. jag var någon gång med någon men hade ingen som jag hade länge. jag har svårt att behålla vänner. här gick jag i två klasser och då hade jag i ena klassen kompisar och vi var som en hel familj den klassen. i klassen var det ca 10 personer eftersom detta då var en stödklass med de som hade svårighetsinlärning, dyslekxi osv.
jag började i gymnasiet och alla var ju nya förutom att jag hade gått i samma skola/klass med några och visste vilka några va osv. men jag umgicks med ungefär alla på denna tid. de började med att några högljudda tjejer i klassen, de som ofta var överallt osv, började påpeka att dem tyckte det var fel att jag kontaktade folk på facebook. det blev värsta bråket om detta. jag satt och grät och killlarna i klassen gick ut för det var larvigt. jag förstår fortfarande inte vad jag gjorde för fel. om jag nu gjorde fel? jag hade svårt att få vänner och visste inte hur jag skulle göra i verkligheten så jag fann mitt sätt genom facebook. jag pratade ju såklart med dom i verkligheten men sedan när jag kom hem så pratade jag med dom på fb.
detta var början sen jag minns inte riktigt när så var det en tjej och en annan tjej som bara hängde på som mobbade mig, de va allt från att skapa en blogg om mig, till att skicka lappar på lektionerna osv. dem blev avstängda och allt blve bra men jag bytte skola för jag inte ville inte gå kvar där längre, kände ingen mening med att gå kvar, här fick jag samtigt min diagnos och även så började jag i en ny skola med aspergerprofil. återigen här vart jag ensam då jag gick i en klass med bara killar och dem sa inte så mycket, någon kunde ibland vända sig om och börja prata. de va väldigt intrroverta, dvs trivdes med sig själva. så det var svårt att få vänner då enda tiden man pratade var i matsalen. jag träffade efter månaders tid några kompisar som vi vart ett litet gäng.
vi slutade umgås för att jag och en tjej bråkade om att min dåvarande pojkvän hade vart otrogen mot mig, vilket hon typ tycckte var mitt fel för att jag fortsatte att hålla på med honom för att jag va kär efter att han vart otrogen, samtidigt som han hade en ny. jag ville mest bara få ett avslut. de gjorde senare slut vilket var det jag ville bevisa, men hon tjejen han va otrogen med var otrogen mot honom.
sedan dess har jag haft förhållanden som vart 1-5 månader långa och jag var den mest drivande i det hela. jag ville träffas osv. de tog inga intiativ och var som att prata med en vägg.
jag undrar lite här varför ingenting har gått som jag velat?
vad gör jag för fel?
jag kan inte få vänner, de tycker jag är för på/att jag gör fel
jag kan inte få någon pojkvän för de är för introverta så de tycker jag då blir för på. '
jag ser tjejer som gör precis på samma sätt som mig, men de har pojkvänner, har barn, har kompisar och bor ihop med sin partner osv. jag tog studenten och praktiserade på två ställen och har inte kommit någonvart i livet. hur gör man? vad är det rätta sättet jag inte fattar?
Jag har precis som du haft en jobbig tid i högstadiet och typ halva gymnasiet, sen när den nya 1orna kom och jag började mitt 3:e går i gymnasiet (på Asperger-enhet) så var det egentligen några som var sociala som jag kände att jag ville umgås med. Nu har jag umgåtts med dem i 1år och 1-2månader och tänker fortsätta att ha kompiskontakt med dem.
Du gör inget fel alls, på Asperger-enheten kanske du borde frågat någon lärare om att ha någon aktivitet med eleverna och typ spela något spel eller något och att de frågar frivilliga och säger att du är intresserad, då kanske någon från antingen någon/flera från 1or, 2or, 3or och 4or hade velat umgås. Nu är det lite sent att säga det men iaf.
Hur är det för dig nu? Arbetar du eller är du arbetslös?
Är du tjej eller kille?
Du kan alltid säga hej och prata och fråga vad en har gjort idag och typ fråga efter intressen. Är personen lite krånglig socialt så kanske det inte händer så mycket men man kan alltid prata med alla typ, kanske inte så mycket med kunder men det är inget fel i sig. Jag pratar med en trevlig kille på ICA och en tjej, jag tror att hon har slutat där eller nått så det är ju kanske tråkigt, hon deltidsjobbade där och var där på typ helgerna.
trevlig-snubbe:
Jag har precis som du haft en jobbig tid i högstadiet och typ halva gymnasiet, sen när den nya 1orna kom och jag började mitt 3:e går i gymnasiet (på Asperger-enhet) så var det egentligen några som var sociala som jag kände att jag ville umgås med. Nu har jag umgåtts med dem i 1år och 1-2månader och tänker fortsätta att ha kompiskontakt med dem.
Du gör inget fel alls, på Asperger-enheten kanske du borde frågat någon lärare om att ha någon aktivitet med eleverna och typ spela något spel eller något och att de frågar frivilliga och säger att du är intresserad, då kanske någon från antingen någon/flera från 1or, 2or, 3or och 4or hade velat umgås. Nu är det lite sent att säga det men iaf.Hur är det för dig nu? Arbetar du eller är du arbetslös?
Är du tjej eller kille?Du kan alltid säga hej och prata och fråga vad en har gjort idag och typ fråga efter intressen. Är personen lite krånglig socialt så kanske det inte händer så mycket men man kan alltid prata med alla typ, kanske inte så mycket med kunder men det är inget fel i sig. Jag pratar med en trevlig kille på ICA och en tjej, jag tror att hon har slutat där eller nått så det är ju kanske tråkigt, hon deltidsjobbade där och var där på typ helgerna.
jag svarade i priat meddelande men kan svara här med 🙂
jag är en tjej på snart 22 år och har varken kompisar jobb eller pojkvän. vet inte vad jag ska säga mer då mitt liv är ganska tråkigt just nu. söker jobb går hos jobbcoach.
Josbec:
jag svarade i priat meddelande men kan svara här med 🙂
jag är en tjej på snart 22 år och har varken kompisar jobb eller pojkvän. vet inte vad jag ska säga mer då mitt liv är ganska tråkigt just nu. söker jobb går hos jobbcoach.
Tack!
Jag svarade också privat och ställer frågan även här: Har du gått på universitetet? Vad för slags utbildning har du nu och vilken inriktning har du gått på?
Vad var det för praktik som du har gått på?
Du får gärna umgås med mig om du känner för det 
Axelinaaas är en trevlig och klok tjej här på forumet som du kan skriva till och hälsa från mig så hon vet.
trevlig-snubbe:
Tack!
Jag svarade också privat och ställer frågan även här: Har du gått på universitetet? Vad för slags utbildning har du nu och vilken inriktning har du gått på?
Vad var det för praktik som du har gått på?Du får gärna umgås med mig om du känner för det
Nej men funderar på att frtidsstudera för att testa bo själv osv, träffa nya människor osv. men känner även att jag vill gå en rolig kurs/utbildning isf 🙂
Josbec:
Nej men funderar på att frtidsstudera för att testa bo själv osv, träffa nya människor osv. men känner även att jag vill gå en rolig kurs/utbildning isf 🙂
Låter roligt! 
Det är bra det, det finns alltid bra grejer att vidareutbilda sig på! 
Hur går det för dig nu med kompisar och fritidsaktiviteterna du tänkte gå med i? Är det bättre i klassen nu eller är det som innan?
