Tjena!
Undrar verkligen varför det blivit så att jag mer å mer dragit mig undan från vänner. Jag väljer det själv till å med. Men jag tycker att jag förändrats psykiskt på sistone. Känner inre tomhet osv som aldrig förr, som om ingen ändå bryr sig om mig, hur jag mår eller vad jag gör. Kanske har hamnat i nån svacka av nåt slag. Men har på senaste tiden verkligen blivit lite paranoid, tror att kompisar till mig som umgås med bekanta som varit kompisar till mitt ex, att de två snackar enbart massa skit om mig, fastän de kanske inte ens pratat något alls om mig, att de bara råkar känna varann ändå, trots att jag verkligen innerligt tror dem snackar en massa om mig (?). Jag har aldrig känt dessa paranoida tankar på ett liknande sätt tidigare. Utan det har blivit mer så nu. xC
De är ju oftast schizofrena personer som brukar dra sig undan från vänner samt familj och typ va paranoida och ha mörka tankar om att det skulle va skönt om det bara blev svart. Jag vet lixom inte riktigt. Har ni oxå paranoida tankar och dragit er undan vänner (ett långt tag) utan att det ens behöver uppstått nån konflikt mellan er ens. Utan bara blivit att man inte tar kontakt med folk längre(som jag), eller bör jag typ prata med psykolog om detta tro?
Asså jag vill gissa att det bara är en ”svacka”. Hade också en period då jag bara stängde in mig själv typ, utan att jag ens kan förklara varför. Nu vet inte jag vart du är i livet liksom men för mig handlade om att jag inte fattade vem jag vill vara i framtiden så jag sket bara i allt och alla.
Och så tycker ju jag att du inte borde tänka överhuvudtaget på om det är några som pratar om dig eller inte, oavsett om dem pratar bra eller dåligt. Hoppas att du bara kan ha fokus på att bli och visa den bästa versionen av dig själv, o självklart finns det folk som bryr sig om dig
