Corvette_cat:

"Närvaro ger resultat"..

...samt att närvaro ger läraren ytterligare perspektiv på vad man faktiskt kan, genom t. ex. muntlig aktivitet på lektionerna.

Vad är det som gör att det är så jävla hemskt att pallra sig dit? är min fråga till dig.

På högskolan kan du skita i och gå på en del saker, så länge du gör allt obligatoriskt och klarar tentorna så klarar man kurserna.

På lägre nivå så är är närvaro obligatoriskt (skolplikt) och proven inte jämförbara med tentor på högskolan. På det sättet får elever det lättare att visa vad de kan och mera stöd.

Jag säger inte att det är bättre så, själv önskar jag att det skulle vara mera dynamiskt så att man skulle kunna välja själv hur man skulle göra mera.

Men försök komma överens med lärarna, visa att du kan det man ska, be dem göra ett svårt slutprov som är ekvivalent med kursen. Det är väll så man brukar göra när man hoppar över årskurser.

Det är inte hemskt, jag går på mina lektioner, men vissa lektioner känner jag mig bara less på att vara klassens svans, som ska sitta i en ensam bänk, med sin svarta jacka, och kunna en massa saker, få en massa elaka blickar för att jag inte är som alla andra.

Jag försvinner i närheten av andra, inte att jag smälter in för det gör jag aldrig, utan för att jag inte vågar säga saker när andra lyssnar, för att jag tvivlar på att jag kan, vilket jag oftast gör.. (kan alltså) så det känns bättre för mig att göra som jag alltid gjort, klara mig själv. jag gör saker bäst ensam. .

Corvette_cat:

få en massa elaka blickar för att jag inte är som alla andra.

Det där behöver du ju inte bry dig om. De är säkert bara avundsjuka för att du kan mer. Och går du inte dit har de ju på ett sätt vunnit.

Corvette_cat:

utan för att jag inte vågar säga saker när andra lyssnar, för att jag tvivlar på att jag kan, vilket jag oftast gör.. (kan alltså)

Det där borde du kanske vänja dig av med. Hur ska du annars kunna övertyga någon om någonting om du inte tror på dig själv?

Corvette_cat:

jag gör saker bäst ensam. .

Det tror jag nog att alla högpresterande personer gör, särskilt om de hamnar i grupper där andra är lägre presterande - men det kan vara nyttigt att ändå kunna arbeta tillsammans med andra också.

Man måste ju vara på lektionerna för att nå de muntliga målen. Man måste visa att man kan, inte bara på prov utan även i klassrummet. Lärarna vill ofta se att man är engagerad och hänger med.

Sen är din skola kanske strängare än andra gymnasieskolor. För mig räckte det att klara alla prov och inlämningar och komma dit och fixa den muntliga delen lite då och då för att få mvg i typ allt, även om min frånvaro låg på typ 50%. Det enda ämnet jag har IG i pga frånvaro är Idrott och hälsa, där man tydligen måste ha minst 50% närvaro för att få godkänt. Det är ju inte så konstigt dock, är svårt att visa vad man kan i idrott hemifrån.

aroon:

Men försök komma överens med lärarna, visa att du kan det man ska, be dem göra ett svårt slutprov som är ekvivalent med kursen. Det är väll så man brukar göra när man hoppar över årskurser.

Jo, men jag går på lektionerna. vad kan det vara.. två lektioner i veckan? kanske tre. jag är fortfarande där, men jag spenderar min tid på egen hand framför datorn där jag kan koncentrera mig fullt ut, vilket jag inte kan med en penna och störande klasskamrater.. (det räcker med att dem sitter där så stör dem mig.)

Lärarna har alltid haft förutfattade meningar om mig, att jag är stöddig uppnosig och allmänt bråkig, men så är inte fallet. jag är den lugnaste i klassrummet och jag är den enda som bara bråkar om saker som är "rätt".. (alltså, jag slåss för att inte behöva äta i matsalen, då det är kladd på stolarna hela tiden, eller att någon är stygg, inte för att vara en obstinat skitunge)

och nu har det ju inte blivit bättre, när ja skolkar dessutom. men jag har ju pratat med lärarna om det. jag är egensinnig och envis, men jag gör det jag ska. jag kämpar bara för mig själv, för att jag ska kunna klara mina studier, inte för att jag ska slippa jobba, för jag är då tusan den som jobbar mest i klassen...

det är lättare att ha bra betyg om man är lärarens ängel - präktig
än om man är lärarens lilla hatobjekt-rebellisk

Lindblom:

Det är ju inte så konstigt dock, är svårt att visa vad man kan i idrott hemifrån.

Haha joo det såklart

(jaa.. gymnastiken skolkar jag helt från, fast jag tänker varenda gång att jag ska vara med, men när jag tar tag i dörrhandtaget vrider det sig i magen och tårarna rinner.. och då blir det inte.. "nästa gång" tänker jag och går..)

Irrelevante:

men det kan vara nyttigt att ändå kunna arbeta tillsammans med andra också.

Jo dem säger det. men jag blir oftast bara förbannad. dem andra tycker nästan alltid att det viktigaste är att uppgiften blir klar på snabbaste lättaste roligaste sätt, medan jag skiter i huruvida det är lätt snabbt eller kul, bara det ger betyg. (kan spela roll att jag valt en linje där jag automatiskt tycker att uppgifterna är kul, vilket de andra inte gjort..)

och jag brukar inte gå så bra ihop med andra, just för att jag har väldigt starka åsikter, som bryter sig från mängden, och jag är inte rädd för att få dem hörda..

Irrelevante:

. Hur ska du annars kunna övertyga någon om någonting om du inte tror på dig själv?

Det är ju sant det.. tidigare gick jag ju med andra klasskamrater, och när jag hade lärt känna dem kunda jag prata hur mycket som helst inför dem, det spelade ingen roll att dem inte höll med mig eller gillade mig, dem hade respekt för mig ändå. men i denna grupp jag är i nu känner jag mig bara hatad och oönskad, och dessutom skrattar man åt dem som kan.. alla är rädda små sminkbimbos som bara pratar om hur snygga dem är, och där ska jag försöka beblanda mig och visa vad jag kan ?

men det som gör mig mest irriterad är ju att jag har skitbra betyg..

jag har MVG
och med närvaro ska jag få..
ett MVG ?
yay vad motiverad jag blev

NUJÄVLARR:

tror du att du kan säga så sen när du får ett arbete?
vilket iof jag aldrig tror att du kommer få, men ändå.

Vad har du för problem ?! det är andra gången du beter dig illa !
när det är ett arbete är det inte samma sak, då behöver jag inte koncentrera mig på samma sätt, och dessutom inte vara lika beroende av de andra som man är nu..i skolan..

Corvette_cat:

Vad har du för problem ?! det är andra gången du beter dig illa !

och?

Corvette_cat:

när det är ett arbete är det inte samma sak, då behöver jag inte koncentrera mig på samma sätt, och dessutom inte vara lika beroende av de andra som man är nu..i skolan..

HAHAHAHAHAHAHAHAHA.
Vad hade du tänkt dig för jobb?
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.

NUJÄVLARR:

HAHAHAHAHAHAHAHAHA.
Vad hade du tänkt dig för jobb?
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.

massor. kanske taxi/busschaufför? långtradarchaffis eller så ska jag ta över morsans jordbruk? veterinär? det finns ju massor med jobb där du inte sitter fast i andra? så vad snackar du i ?

Du borde försöka lära dig att hantera sociala situationer. Tror det kommer går bättre för dig i livet då.

etthundrafyrtio:

Du borde försöka lära dig att hantera sociala situationer. Tror det kommer går bättre för dig i livet då.

Mjo jag jobbar på det. men jag har svårt för andra, just för att andra har behandlat mig så vacker. inte.
jag litar inte på folk alls, och inget jag ser runt om mig övertygar mig om att det går att lita på folk. jag skyr min klass, och det är en mardröm att kliva in på ännu ett ställe där alla hatar mig, för att jag varken är snygg eller ber om ursäkt för att jag finns. . fast än jag är lite mullig.. osv..