Hur tänker ni som resonerar på det här viset?
I båda fallen begås ett allvarligt övergrepp på en person som (ofta) inte kan försvara sig. I båda fallen kommer offret känna fara för sitt eget liv. I båda fallen kommer efterverkningarna bli stora. Båda kommer lida av händelsen. Våldtäktsoffret kanske för svårt för tillit till killar och svårt att få ihop relationerna. Misshandelsoffret känner sig aldrig trygg ute och tappar på samma sätt som våldtäktsoffret tilltron till människorna runt om denne. Borde inte alla brott där en person har uppsåt att skada motparten anses vara lika allvarliga?
På grund av detta kan inte en person utsatt för våldtäkt prata om sin upplevelse med samma lätthet som offren för grov misshandel ofta kan. Varför är det på det här sättet?
graviditet
Risken för gravidite, ja.
Jag skrev graviditet samt redigerade många gånger men likt för bannat blev det felstavat. 
för att vi har den syn på sex som vi har.
jag är rätt säker på att jag skulle känna mig allvarligt kränkt om jag blev våldtagen, att bli misshandlad skulle vara traumatiskt, men jag tror inte jag skulle känna mig kränkt på samma sätt.
sen är det klart att det kan skilja sig från fall till fall. såg en dokumentär om en kille som blev stum och nästintill gravt autistisk efter att han blivit misshandlad. då blev han väldigt, väldigt illa misshandlad.
För att man i fallet med misshandel inte har den andra personen inuti sig. Det är klart det känns mer kränkande att någon penetrerar dig än bara slår dig utifrån.
För att det är både misshandel och en extremt kränkande handling.
Du tror inte att det gör förbannat jävla ont att bli våldtagen? Ofta utsätts våldtäktsoffret också för våld utöver det. Sen är sex förknippat med något väldigt intimt och privat. Det svarar också på din fråga angående varför våldtäktsoffer ofta har svårt att prata om det; skam och skuld.
Med det sagt tycker jag absolut inte att det ena är värre än det andra, eller att de brotten ens kan ställas mot varandra. Båda ger upphov till ofantliga skador fysiskt och psykiskt.
Och könssjukdomar. Fast ärren sitter ioförsig alltid kvar.
Att anförtro sig sexuellt till människor är något fundamentalt för att fungera i t.ex. kärleksrelationer, som ofta är en viktig del av de flestas liv. När något bryter ens intima barriär av att få välja sex så sätts den tryggheten som man tidigare kunnat finna i sexuella relationer i extrem obalans och sex blir istället förknippat med något som gör ont, något som kan vara farligt och ofta (inte alltid!) skamfyllt.
Misshandel är inte ett beteende vi kopplar till lycka (så som bra sex är, vilket många har på regelbunden basis och njuter av), därför kan vi inte koppla att bli misshandlad till något man annars skulle njuta av om det skedde på ett skönt och njutbart sätt. Självklart är misshandel också en extrem kränkning och kan vara mer destruktivt för en person än våldtäkt, men misshandel inkluderar inte att rubba något man annars gillar till att bli ångestladdat (att gå på stan är inte direkt kopplat till misshandel ((självklart är det något man kan bli rädd för efteråt)) men våldtäkt förutsätter att sätta ens bild och känsla av sex ur balans). Vad svårt det är att förklara...
tldr; Eftersom att man inte vanligtvis blir misshandlad som positivt skeende så kan det inte bli något som man börjar ser som läskigt och obehagligt istället för skönt och njutbart. Eftersom att man har (samtyckande) sex och kopplar det till något positivt så rubbas den bilden.
Sedan vill jag inflika att våldtäkt inte heller är det värsta som kan hända heller. Om man "jämför" en våldtäkt som varar en stund en gång kontra sexuellt utnyttjande under flera månaders tid - men som man är manipulerad att "tacka ja" till - kan vara minst lika illa trots att det inte innehåller ett direkt tvång.
Vad som glömts att nämna i sammanhanget är styrkeförhållandena i genus.
Kvinnor som blir drabbade av brott får alltid en högre offerstatus än män. Kvinnan anses vara en svagare part som naturligt har det svårt att värja fysiska angrepp. Och män måste likväl de leva upp till sina förväntningar som starka. Därför kan du som drabbad man inte falla tillbaka och ursäkta dig på samma sätt över din låga fysiska kapacitet som kvinnor per automatik kan.
Om du utgår från denna mallen och dessutom tar i beaktande att våldtäkt är ett brott starkt förknippat till kvinnor så står det ganska klart varför samhället har den syn den har.
Inte för att jag bryr mig något större dock. Befinner mig verkligen inte i en position att bli drabbad i särskilt hög grad. Tänker mest på att det är ytterligare en fråga vi aldrig kommer få höra en feminist ta upp.
Vi påverkas olika av allting.
Vissa tar värre vid sig av att bli misshandlade än våldtagna, andra tvärtom.
Våldtäkt är dels fysiskt men också psykiskt. Misshandel brukar oftast bara vara fysiskt. Sen att det är enklare att bevisa att man blivit misshandlad än våldtagen gör att det är "lättare" att anmäla det och få det uppklarat än att behöva få bevisa våldtäkt.
df rqp: graviditet
Blivande_japan: syn på sex
- Razorblade -: det känns mer kränkande att någon penetrerar dig än bara slår dig utifrån.
Fingerprints: är både misshandel och en extremt kränkande handling.
honolulu: gör förbannat jävla ont att bli våldtagen
honolulu: Sen är sex förknippat med något väldigt intimt och privat
JaamenLol: könssjukdomar.
Genin: Att anförtro sig sexuellt till människor är något fundamentalt för att fungera i t.ex. kärleksrelationer, som ofta är en viktig del av de flestas liv
Genin: Misshandel är inte ett beteende vi kopplar till lycka (så som bra sex är,
Genin: misshandel inkluderar inte att rubba något man annars gillar till att bli ångestladdat
Allt detta. + Att det ofta inte bara är en sexuell handling för sexets skull, utan för att utöva dominans eller 'befläcka' en person så att den ska förlora värde inför andra.
