Rösta på kalle anka partiet. Dom behöver lite fler röster

Bakric:

Rösta på kalle anka partiet. Dom behöver lite fler röster

Låter bra! Är det inte de som vill ha större trotoarer och gratis öl?

DeadmauS:

Låter bra! Är det inte de som vill ha större trotoarer och gratis öl?

Nu är du lite för småsint. Gratis sprit förstås

kör uteslutningsprincipen

mynona:

Om man säljer ut statliga bolag och sänker skatter som högerpartierna gör, då tar man bort finansieringen av välfärden. Alltså är högern emot välfärden även om de påstår sig vara för den.

Nej, det där är felaktigt och lättköpt vänsterpropaganda.

Enligt resonemanget du för får vi mest välfärd för pengarna om vi har så hög skatt som möjligt och "eventuellt" statliga bolag, eftersom att om man sänker skatten och säljer av ett statligt bolag, så menar du att finansieringen av välfärden minskar. Det är inte rätt.

Här är en ​​graf som visar ett samband mellan skattetryck och skatteinkomst. Den visar tvärtom att då skattetrycket minskar, ökar intäkterna; 10 miljarder i ökade intäkter från arbete mellan 2006 och 2009, jobbskatteavdrag och finanskris till trots. Är det på något vis konstigt?

Nej.

Varför har vi skatt på fossila bränslen?
Varför har vi skatt på tobak?
Varför har vi skatt på alkohol?

Fundera på det och fundera på vad som händer om vi sänker skatten på dessa. Tror du att konsumtionen ökar eller minskar? Det kan du nog gissa dig till.

Fundera nu på vad som händer om vi minskar kostnaden för att arbeta, anställa, driva företag, äga, och konsumera. Ökar eller minskar konsumtionen, tror du? Om skatten sänks, ökar skatteintänkterna som en följd av ökad efterfrågan och konsumtion. Det är enkel logik och enkel matematik.

Att statliga bolag skulle vara någon garant för välfärd är inte heller rätt. Utförsäljningen av Vin&Sprit gav oss mer pengar än nära 60 års ägande hade gett. Sverige var det sista landet förutom Kuba och Nordkorea att sälja ut apoteket, och i länder med lång tid av privata apotek, t.ex Spanien, har konsumenter låga priser, stora rabatter för äldre, öppettider dygnet runt och många apotek per capita. Det är välfärd för mig.

Att det offentliga överhuvudtaget skulle vara en garant för välfärd är ett svagt argument. Idag har vi lika många privata arbeten som på 60-talet, och långt fler offentliganställda. Men om vi hade haft samma produktivitet som den privata sektorn gav oss på 60-talet fram till idag, hade Sverige haft 1000 miljarder kronor mer per år till välfärd, och varje familj hade haft över 300 000 kronor mer per familj och år. Fan vad weird, detta med privat ägande.

För att slippa dumma USA-argument: jag tycker inte att vi ska sänka skatten väldigt mycket. Det är olika för olika länder. Men det finns absolut utrymme att sänka skatten mer och på så sätt få in ännu mer pengar, som kan avsättas till mer välfärd.

DeadmauS,MITT tips är att du läser på lite om dem olika politiska ideoligierna så kommer du sinom tid förstå var du står politiskt.sen när du fattat vilken ideoligi gillar så kan du bestämma vilket parti du gillar. alltså gå din egen väg inte någon annans.och stöd det du tycker är rätt 🙂

Nachac:

Folkmord ingår i nazismen. Kommunism är ett ideal ännu ej uppnått.

so true

Frippe96:

Vilket är ganska konstigt för de två röda partierna i sverige är allmänt hopplösa och bortgjorda och inget av dem går att rösta på.

hahahaha du är så 15

Frippe96:

Tror jag att sossarna klarar att leda landet? Deras budget bygger på att öka statsskulden och ge allt till alla som vanligt så, inte ens chans! Dessutom klarar de inte ens att styra sitt parti för tillfället..

och lyssnar för mycket på borglig media

DeadmauS:

Men Stalin som var kommunist mördade fler än vad Hitler som var nazist gjorde. Men ändå anser folk nazism vara värre.

stalin var inte kommunist,han var en stalinist. läs på lite...

stalin var sjuk i huvet men han va absolut INTE kommunist.

Pickaboo:

Fundera nu på vad som händer om vi minskar kostnaden för att arbeta, anställa, driva företag, äga, och konsumera. Ökar eller minskar konsumtionen, tror du? Om skatten sänks, ökar skatteintänkterna som en följd av ökad efterfrågan och konsumtion. Det är enkel logik och enkel matematik.

Riktigt så enkelt är det väl ändå inte, samma argument kan ju användas åt andra hållet. Vill vi ha ökade skatteintäkter genom ökad konsumtion så krävs en så bred köpkraft som möjligt och genom den en multiplikatoreffekt på tillväxten. Hela argumentet om supply side economics bygger ju på att billigare jobb skapas, vilket inte nödvändigtvis är sant: Sänkningen av arbetsgivaravgiften, som plockade 7,5 miljarder kr ur vår gemensamma kassa skulle enligt Anders Borg ge 2000-3000 nya jobb (s. 20 i länken), vilket landar på 2,5milj kronor per jobb - pengar som skulle leda till way högre sysselsättning i den offentliga sektorn. Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga då? Kostar nästan 1 miljon kronor per jobb. RUT-avdraget? ​​​800 000 kronor per jobb. Alla dessa nedskärningar i det offentliga ger få och dyra jobb samtidigt som fördelningspolitiken lider (vilket ger minskad köpkraft per capita), mindre resurser läggs på vuxenutbildningar samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta kompetent personal etc. ​​​Den här studien (som dessutom hänvisar till flera andra internationella studier med samma slutsats) påpekar att sänkta arbetsgivaravgifter till viss del äts upp av höjda löner och att resten av säkningen inte påverkar sysselsättningen något nämnvärt alls.

Varför ska vi slänga våra gemensamma pengar i sjön genom skattesäkningar när vi kan använda pengarna till något vettigare? Till exempel utbildning för alla de jobb som finns men inte hittar lämplig personal trots den enorma arbetslösheten.

Pickaboo:

Att statliga bolag skulle vara någon garant för välfärd är inte heller rätt.

Här håller jag med dig. Statliga bolag finns oftast inte till för att finansiera välfärden, det klarar man bättre med skatter imo. Statliga bolag finns för att antingen 1) driva en paternalistisk politik för folkhälsans skull (genom t.ex. monopol på alkoholförsäljningen) eller 2) för att marknadslösningar i respektive bransch inte gynnar konsumenterna (se t.ex. elmarknaden där resursen (ledningarna) bekostats offentligt men priserna höjdes markant så fort monopolet släpptes och företagen såldes ut).

Pickaboo:

om vi hade haft samma produktivitet som den privata sektorn gav oss på 60-talet fram till idag, hade Sverige haft 1000 miljarder kronor mer per år till välfärd, och varje familj hade haft över 300 000 kronor mer per familj och år. Fan vad weird, detta med privat ägande.

Här förstår jag inte riktigt din koppling. "Om vi hade haft en ashög produktivitet hela tiden hade vi haft mer pengar", det är väl rätt självklart? Menar du att produktiviteten är lägre nu på grund av skattenivån? Eller jämför du produktiviteten i det privata och offentliga? Båda verkar vara ganska dåliga poänger, det privata består ju till mycket högre grad av produktion medan det offentliga består av tjänster - att öka produktiviteten på en lärare genom att ge honom/henne fler elever är ju inte något positivt.

Rymdpirat:

puss.

Rymdpirat:

Riktigt så enkelt är det väl ändå inte

Nej, så enkelt är det inte. Jag ville ge ett exempel för hur det kan komma sig att skatteintäkterna har ökat, trots minskat skattetryck.

Du skriver att konsumtion förutsätter bred köpkraft. Och ja, men ingenting pekar på att vår köpkraft har minskat eller minskar. ​Tvärtom. Du skriver att vi kastar våra gemensamma pengar i sjön, trots fallande ar​betslöshet, ökad ​sysselsättning och inte minst större skatteintäkter​. Om vi får in mer skatteintäkter nu än tidigare, betyder ju det att våra gemensamma pengar blir fler. Närmare bestämt 162 miljarder jämfört med förra regeringen.

Rymdpirat:

Sänkningen av arbetsgivaravgiften

De rödgrönas förslag innebär en ökad kostnad om 40 000 per år och ungdom. På vilket sätt skulle detta hjälpa företagen att anställa ungdomar?

Rymdpirat:

RUT-avdraget?

Hur kan ett avdrag som ger plus i statskassan vara bortkastade pengar?

Rymdpirat:

​​​Den här studien

I inledningen skriver man

A reduction of payroll-taxes lowers wage costs and hence boosts the demand for labor. Its effect on employment depends on the incidence of the payroll-taxes. If the tax cut leads to higher wages that entirely offset the reduction in taxes, the tax cut has no effect on employment.

Har du någonting som pekar på att detta är fallet här?

Det råder osäkerhet om hur stor effekt sänkt arbetsgivaravgift kan ha. Jag tror inte att sänkta arbetsgivaravgifter är en långsiktig lösning på problemet med t ex hög ungdomsarbetslöshet, absolut inte. Däremot kortsiktigt, och framförallt över finanskrisen, har den varit lyckad. Här ​ges en studie, som inte är internationell utan relevant för Sverige, flaggan upp för att sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar åtminstone till en början har ökat sysselsättningsgraden.

Rymdpirat:

Menar du att produktiviteten är lägre nu på grund av skattenivån?

Bland annat.

Pickaboo:

Jag ville ge ett exempel för hur det kan komma sig att skatteintäkterna har ökat, trots minskat skattetryck.

Hajar, men det känns som ett rätt förhastat exempel. Korrelation innebär inte kausation (kan man översätta det så?). Som beskrivs på sidan med grafen du länkade till så har BNPs ökning överstigit skatteintäkternas vilket då självklart innebär att skatternas % av BNP sjunker. Det säger inte mycket om med hur mycket de faktiska skattesäkningarna påverkat intäkterna, eller hur intäkterna skulle se ut med högre skattesats.

Pickaboo:

Om vi får in mer skatteintäkter nu än tidigare, betyder ju det att våra gemensamma pengar blir fler. Närmare bestämt 162 miljarder jämfört med förra regeringen.

Ja, räknat från 2005 så har intäkterna ökat en del varje år. Det säger ingenting om hur mycket de ökade under förra regeringen under en lika lång period eller hur mycket de hade ökat med en annan regering. Man kan liksom inte efter fem-sex år påstå att man ökat intäkterna 162 miljarder "mer" än förra regeringen som om intäkterna under deras period var helt konstanta.

Pickaboo:

De rödgrönas förslag innebär en ökad kostnad om 40 000 per år och ungdom. På vilket sätt skulle detta hjälpa företagen att anställa ungdomar?

Hur har det räknats på det? Vilken del av budgetförslaget menar du?

Pickaboo:

Hur kan ett avdrag som ger plus i statskassan vara bortkastade pengar?

Har inte haft möjlighet att sätta mig in i de faktiska siffrorna kring RUT sedan strax efter att det lanserades och inte alls ledde till så många jobb som påstods. Strunta i det exemplet så länge, men kom gärna med en källa på påståendet under tiden: har man räknat utifrån de faktiska jobben som skapats av just RUT ​eller bullshittar man igen och inkluderar de jobb som redan funnits eller skapats av andra faktorer?

Pickaboo:

Har du någonting som pekar på att detta är fallet här?

Exemplet var visserligen mer generellt och betonade att sänkta arbetsgivaravgifter av många ekonomer inte anses påverka sysselsättningsgraden i allmänhet tillräckligt mycket för att rättfärdiga det, men studien är delvis baserad på Sverige:

"Another approach that is more directly related to our study examines the effects of regional policies that create different changes in the payroll tax rates across firms that are located in different regions but that are otherwise comparable. Prime examples include Bohm and Lind (1993) who evaluate employment effects of regional wage subsidies in the Northern Sweden, Johansen and Klette (1998) who examine the effects of regional differences in payroll-taxes in Norway, and Bennmaker, Mellander and Öckert (2007) who evaluate the effects of a recent regional wage subsidy scheme in Sweden. These studies typically find that the changes in the payroll-taxes are mostly shifted into wages with little effect on labor costs or employment"

Rymdpirat:

Det säger inte mycket om med hur mycket de faktiska skattesäkningarna påverkat intäkterna, eller hur intäkterna skulle se ut med högre skattesats.

Det är sant, det vet vi inte. Men från samma sida som den första ​​​​grafen jag länkade, kan vi åtminstone få följande information:

Sett över en längre period har dock de totala skatteintäkterna från skatt på arbete ökat trots att Sverige gjort lättnader i inkomstbeskattningen genom införandet av jobbskatteavdraget. Mellan 2006 och 2009 rör det sig om cirka 10 miljarder kronor i ökade intäkter från direkta och indirekta skatter på arbete.

Det är min övertygelse att om man sänker kostnaden på arbete och höjer kostnaden för att inte arbeta, så sjunker arbetslösheten. Det är även belönat med nobelpris​​​​. Därmed inte sagt att det ska vara skattefritt att arbeta och giljotinen för arbetslöshet, men min poäng är att skattebalansen kan bli bättre för att stimulera tillväxt och arbeten. År 2006 var inte det år då skattebalansen var perfekt.

Rymdpirat:

Man kan liksom inte efter fem-sex år påstå att man ökat intäkterna 162 miljarder "mer" än förra regeringen som om intäkterna under deras period var helt konstanta.

"Mer" kanske var lite slarvigt uttryckt. Men vi bör åtminstone kunna vara överens om att det inte finns någon grund i påståendet att sänkta skatter leder till att finansieringen av välfärden försvinner, då skatteintäkterna tvärtom fortsätter att öka.

Rymdpirat:

Hur har det räknats på det? Vilken del av budgetförslaget menar du?

De Rödgröna föreslog det i sitt gemensamma valmanifest inför valet 2010, och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har föreslagit det i sin respektive skuggbudget hösten 2011.

Tja, det är ingen fantastisk uträkning:

Antag att lönen för en ungdom är 18 000 kronor per månad. Arbetsgivaravgiften under 26 år är idag 15,5% och rödröran vill höja den till 31,5%. Det ger en kostnadsökning om 35 000 kr per år och ungdom. Den totala kostnadsökningen blir alltså 35 000*antalet arbetslösa ungdomar, vilket jag har för mig blir ungefär 9 miljarder.

Så okej - vi är överens om att sänkt arbetsgivaravgift ger ganska osäkra effekter för sysselsättningen. Men hur skulle man möjligtvis kunna motivera en höjning av denna typ? På vilket sätt skulle detta förbättra ungdomarnas chanser till att få ett jobb?

Vi höjer skatten på bensin för att vi vill... minska bilkörningen.

Vi höjer skatten för ungdomar som arbetar för att vi vill...!? ?+1

Rymdpirat:

men kom gärna med en källa på påståendet under tiden

RUT och ROT har (under ett år!) skapat ca ​​​​18 000 nya, vita arbeten. Jag tycker egentligen att detta är något som borde få er på vänsterkanten att jubla, eftersom de båda sektorerna består av en stor andel svarta arbeten (osäkra anställningar) där chansen nu ges att komma in på rätt sida, och i RUT-fallet också domineras av kvinnor och människor med invandrarbakgrund.

Men till källan​​​​ som bygger på KI:s rapport. Jag orkar inte riktigt leta upp rapporten i fråga, men den är nog inte så svår att hitta.

Pickaboo:

Det är min övertygelse att om man [...] höjer kostnaden för att inte arbeta, så sjunker arbetslösheten.

well no shit. ifall han fick nobelpris för att citera 1800-talsekonomer så säger det väl mer om prisets devalvering än om värdet på hans insikt. nog för att jag tror att hans modeller är lite mer djupgående än så, men ändå.