Har för mig att det inte ens behövs en diagnos för att hamna på psyket, har också för mig att det är ganska vanligt att t.ex. personer som har försökt ta självmord sätts ett tag på psykiatrisk vård.

Dock är frågan exakt vad du tänker på när du säger "psyket", Jag förstår att du menar psykiatrisk vård, men det finns ju ett antal olika typer av psykiatrisk vård, om du tänker på sluten vård (t.ex. rättspsykiatrisk vård) så krävs oftast en ganska allvarlig diagnos eller störning, och där är psykoser och/eller schizofreni ganska vanligt så vitt jag vet, sen finns det ju "lättare" sluten vård (t.ex. LVM, vilket jag tror borde räknas in där) där behöver du inte alltid någon specifik diagnos så länge du har ett missbruk eller en typ av "det-är-inte-bra-för-ditt-eget-välmående"-beteende , om du däremot menar öppenvård (psyk. avdelningen på ditt lokala sjukhus) så är ju "reglerna" helt olika, där räcker det ibland med psykologiska problem. En annan sak värd att nämna är att t.ex. ett antal behandlingshem skulle ju tekniskt sett anses som psykiatrisk vård..

Så vad tänker du på när du säger "psyket"?

EnBlomma:

Jag känner mig utanför i och med att jag inte har psykoser eller hör röster

EnBlomma:

Är det bara de med psykoser som är på psyket, eller är det mer "vanliga" personer med "lindrigare" sjukdomar/diagnoser, också?

Det är klart. Man behöver inte alls ha någon diagnos för att på psykiskt dåligt. Varför människor blir intagna på psyk är för att de behöver hjälp då de inte kan ta hand om dem själva. Jag spenderade varenda helg på psyket (och inlagd på sjukhuset) i tre månader för att jag inte kunde ta hand om mig själv. Först hade jag ingen diagnos och jag har aldrig haft psykoser eller vanföreställningar.

EnBlomma:

De med psykoser osv. har det ju mycket jobbigare, så jag känner att jag inte har lika stor rätt att må dåligt, bara för att mina diagnoser inte är lika "jobbiga" som en del andras.

Du kan få hjälp för dina problem, det har du rätt till. Men psyket är inte rätt plats för dig så länge du kan ta hand om dig själv. Blir det därimot akut så ska du självklart söka dig till psykvården. Bara för att du inte har en svår psykisk sjukdom gör det inte att du inte "får" vara på psyket om du verkligen behöver det.

Men jag undrar, varför vill du veta detta? Planerar du att söka dig till psyket? För ja, sålänge du har folk runt omkring dig (som föräldrar, syskon, partner, rumskompisar) så tycker jag nog att du ska söka efter en psykolog. Psyket är inget ställe då du kan få hjälp då det sällan är någon där att prata med. Det är bara sköterskor som ser till att du inte gör illa dig på något vis. Läkarna är otroligt upptagna och du får sällan din röst hörd. Psykvården är inte bra just nu och känner du inte att du vill skada dig eller ta självmord så ska du nog stanna hemma och söka samtalsterapi istället. För ja, du kommer inte få någon slags terapi där inne.

Känner till en "vanlig person" som låg inne på psyket ett par veckor på grund av en depression..

Antar att det är dessa som försöker att begå självmord.. Har de blivit behandlade på ett psykhem är det nog lättare att ta livet av sig nästa gång!..

Psyket är en läskig plats! Hart vart i dessa korridorer och sätt hur de behandlar sina patienter med tvång, kan inte vara mycket till "vård" inte..

De som är lite över gränsen att behöva det
tror ej att du gör det, sluta skada dig själv och skaffa lite karaktär

Zsasz:

Så vad tänker du på när du säger "psyket"?

När man bor på sjukhuset, menar jag.

EnBlomma:

När man bor på sjukhuset, menar jag.

Jag tror du menar slutenpsykiatrin. Det är inte ett ställe du kan få hjälp på. Jag förstår inte ens varför du undrar detta. Vill du hamna där eller?

Jag har legar på psyket, man behöver ingen särskild diagnos, vissa går "bara" genom en krissituation Tex fanns där en kvinna i 60 årsåldern som just genomgått cancer,( lr kanske fortfarande hade(?)var skallig efter kemon iaf)

Det fanns även äldre personer 70+ med förvirringstillstånd, iaf en gubbe som ofta tuffa runt med rullatorn gick vilse och inte hittade tillabaka till sitt rum, demens?

Fanns en arg schizofren kvinna som slängde tallrikar i golvet och ylade. En anorektiker, och så två sura cutters som satt och puffade i rökrummet. Jag hade ingen diagnos när jag kom dit, men när jag åkte därifrån ett antal veckor seanre. Så man kan även bo där när man gör utredning.
Nu pratar jag om en vanlig avdelning, lägsta säkerhetsklassen med blomkrukor och inga bältessängar, visserligen låst, men mil från rättpsyk.
Finns ju avdelningar med högre säkerhet för de om är svårt sjuka. Vissa kom från avdelningen med fler restriktioner till denna light-avdelning, som en del i att slussas ut igen.

Det är inte diagnosen i sig som avgör om man hamnar på avdelningen med grövre restriktioner, utan ens beteende, att man inte är våldsam lr så pass sucidial att man försöker kväva sig med typ lösa objekt.

Fanns dock en tjej som kom från mer slutna avdelningen som tände elds på sin egen tröja, så hon var nog inte mogen för utsluss egentligen. Hon svalde även glasbitar

Alla har inte LPT, vissa vill bli inlagda, de kanske är deprimerade och genomgår ECT-behandling. Lr är så pass sjuka att de inte klarar vardagsysslor och behöver omvårdnad och inser det själva.

Om man samarbetar och inte skadar sig själv är det inte så farligt. Jag fick tex under större delen av vistelsen möjlighet att gå ut en promenad själv varje dag, så då känns det inte så instängt. Hur tiden blir beror mkt på vilka medpatienter man får, kanske inte så vilsamt med någon som vrålar hela natten.

Om man inte kan ta hand om sig själv och känner att man håller på att tappa kontrollen, inte vet hur man ska stå ut, är det bra.

Om syftet är att få behandling, är det nog fel plats. Det enda behandlade vi gjorde med personalen var att spela kort. Det är ju inte terapi så.

Har även haft LPT en kort period, det var hemskt, i och med att man inte får bestämma någonting själv och inte får någon frigång, då kändes det som ett fängelse.

Men om du "sitter inne" frivilligt är det en helt annan sak, inte alls så farligt. Min erfarenhet.

Moffin:

som satt och puffade i rökrummet

Rökrum finns inte på sjukhus längre. Har inte gjort det på väldigt länge. När satt du inne?

Moffin:

som tände elds på sin egen tröja

Jag funderar vad det var för konstigt och oansvarigt psyk du låg på. De tar ifrån en tändare och tändstickor innan man blir inlagd, det är lag på det. Även glasprylar och farliga saker. Alla psyk använder inte riktiga tallrikar och glas heller. Det vore ju bara dumt. Så va?

ickus:

Rökrum finns inte på sjukhus längre. Har inte gjort det på väldigt länge. När satt du inne?

2005

ickus:

Jag funderar vad det var för konstigt och oansvarigt psyk du låg på. De tar ifrån en tändare och tändstickor innan man blir inlagd, det är lag på det.

Nej, många hade sina egna tändare som de hade med sig in i rökrumet. (Kanske att de återlämnade dem till personalen efter de rökt färdigt och inte förvarade dem på rummet. Kollade inte så noga eftersom jag inte röker själv. Såg iaf patienter bärande på tändare.)

ickus:

Även glasprylar och farliga saker. Alla psyk använder inte riktiga tallrikar och glas heller. Det vore ju bara dumt. Så va?

Vi drack ur riktiga glas och åt på porslinstallrikar. Jag hade med mig rakhyvlar som jag hade inne på min toalett. Ingen tog dem ifrån mig. Är man inte självdestruktiv och visar man att man inte tänker skada sig själv har de ingen anledning att ta ifrån en ens saker.

Vissa patienter hade OBS, vilket innebar tillsyn varje kvart lr något. Jag fick dela rum med en självdestruktiv tjej ett tag och då delade vi toalett. Under den perioden var man tvungen att gå och fråga efter duschslangen när man ville duscha och sen skruvade de bort den så fort man var klar.

När jag hade eget rum, hade jag inga sådana restriktioner och fick behålla alla mina privata saker.
Man ska väl inte behöva bli kollektivt straffad, utan få vård anpassad utefter ens egna behov?
Överlag fungerade det bra, men som sagt elderskan var nog felplacerad. Det finns avdelningar med olika säkerhet.
Vad har du själv varit på för hemsk avdelning?

Moffin:

säkerhet.

Och du låg inne på en sluten avdelning på ett sjukhus och inte på ett behandlingshem? Jag menar, de avdelningar jag låg inne på sökte de igenom allas väkor och tog ifrån allt som man kunde skada sig med varesig man var självdestruktiv eller inte. De sa att andra kunde få tag på saknerna och göra illa sig själva.

jag behöver väl inte ha rätt när det gäller tallrikarna, att det är så överallt, men rökrum? Det har jag väldigt svårt att förstå då sjukhus är väldigt noga med allt sådant. Det där med duschlangarna känner jag till dock. Det var så på en av de avdelningar jag låg inne på.

ickus:

Och du låg inne på en sluten avdelning på ett sjukhus och inte på ett behandlingshem? men rökrum? Det har jag väldigt svårt att förstå då sjukhus är väldigt noga med allt sådant.

Ja. Jag vet inte vad jag ska säga, ska jag försvara att det fanns ett rökrum?
Så de rökare som fanns på din avdelning fick helt enkelt bli rökfria pang bom, lr fick de gå utomhus och röka?