Jag är en tjej född -95. Jag bor i småland i en liten håla alla vet allt om alla. Skitsnack här och där.
Ett rent helvete.
Jag vill bort härifrån.
Den 11 Januari blev jag misshandlad av mitt ex, han slog mig fysiskt. Jag tänker hela tiden på den dagen.
Ser framför mig hur han står och slår mig med ett låtsas trägevär i huvudet. Och jag gråter..
Hur han greppar i mina armar.
Det är hemskt..
Jag har mått så psykiskt dåligt sen dess, så den 4/2 försökte jag ta livet av mig. Tog massa tabletter,skar mig i armarna..låg på golvet,krampade, fick inte luft.. ambulansmännen fick dra mig upp från golvet. Fick åka akut ambulans till kalmar barnakut. Blev inlagd - åkte hem på permission mellan lördagen och måndagen. När jag kom tillbaks skulle jag till barn akut psykitariet (stavning). Och dom skulle skicka mig vidare till bup. Men nu är det flera veckor sen och bup har inte hört av sig ännu. Dom skulle höra av sig samma vecka som jag träffade barn psykitariet.
Ska till soc nu på torsdag, eftersom jag blev soc-anmäld. Och jag fasar för att gå dit..
Och tanken att göra om det kommer tillbaka gång på gång. Och det går inte hejda mig. Armarna blir fyllda av mer sår för var dag.
Jag orkar inte bo kvar här.. skulle vilja bo hos en annan familj.
För jag klarar inte av att vara här, att se han som misshandlade mig.. det gör så jävla ont inombords. Jag vill bara bort.