javisst

enhimmelskdrog:

javisst

Nej! Farligt ju. Vi kan inte lita på vetenskapsmän.

Arthur89:

Nej! Farligt ju. Vi kan inte lita på vetenskapsmän.

nehe. okej

enhimmelskdrog:

nehe. okej

Herregud! Är du så lättmanipulerad? Det är klart vi ska lita på vetenskapsmännen istället för politiker som ljuger!

Tänk dig en värld där alla på jorden har tillgång till mat, vatten, utbildning och bostad. Detta är fullt möjligt. Vi har den teknologiska kunskapen, resurserna.

Tyvärr går det inte då hela vårat samhälle är uppbyggd på ett valuta-system där man måste TJÄNA STÅLAR. Profit!

Resurs-system före kredit/valuta-system!!!

Alltså, va? Hur får du Zeitgeist att gå ihop med liberalism? Det är ju liberalismen och andra kapitalistiska ideologiers fel att samhället ser ut som det gör?

Konsumtionshets:

Alltså, va? Hur får du Zeitgeist att gå ihop med liberalism? Det är ju liberalismen och andra kapitalistiska ideologiers fel att samhället ser ut som det gör?

Jag är schizofren

Att man får ta det med en nypa salt.
Intressanta filmer dock.

Arthur89:

Herregud! Är du så lättmanipulerad?

vet ju inte ens vad den här tråden handlar om så

enhimmelskdrog:

vet ju inte ens vad den här tråden handlar om så

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Zeitgeist_Movement

Konsumtionshets:

Det är ju liberalismen och andra kapitalistiska ideologiers fel att samhället ser ut som det gör?

Här diskuteras Zeitgeist!

För att på ett smidigt sätt kunna skapa förändring i vårt samhälle, är det främst två faktorer som måste tillgodoses. Människans värderingar, som grundas på våra uppfattningar och kunskaper, måste uppdateras och förändras genom utbildning och en noggrann analys av oss själva. För det andra så måste den omgivning som göder dom gamla värderingarna förändras i takt med den nya världssynen. Samspelet mellan en människas värderingar och dennes omgivning är ju det som påverkar hennes beteende.

Ett exempel finns inom vår kultur, där moral verkligen tillämpas på olika grader. Vårt sociala system uppmuntrar och belönar konkurrans och egoism. Denna livsstil "leder" inte enbart till ett skadligt beteende... den direkt alstrar det. Korrpution har blivit en norm i vårt samhälle, något som dom flesta inte har lagt märke till, eftersom samhället uppmuntrar ett sådant beteende och gör det rätt och riktigt, eller till en annan grad av moral.

Om man då betänker detta, upptäcker man den villfarelse som dömt vissa grupper som "korrumperade och onda", och där alla andra varit "goda och ädla". Ett klassiskt "vi mot dom"-perspektiv som egentligen saknar en faktabaserad grund, då det återigen handlar om grader.

Det finns t.ex. en stor grupp som ständigt talar om den "Nya Världsordningen" och tanken på att det finns och alltid funnits en skara högt uppsatta personer som haft som mål att ta över och styra världen i en riktning som gynnat dom själva.

Det här är, i viss utsträckning, sant.

MEN, misstaget ligger i att denna grupp inte alls är en grupp. Utan det är en tendens.

Om man gjorde sig av med alla dom högt uppsatta som utövar en global dominans, skulle det inte dröja länge innan en ny skara makthavare skulle ta deras plats, med samma ambition. Därför är det inte individerna eller grupperna i sig som utgör problemet. Problemet ligger istället i dom förhållanden som i alla tider hjärntvättat folk och gjort dem enkelspåriga. Dock finns det många som yttrar sig emot denna mening, med argumentet om att det är "vår mänskliga natur" som är orsaken till denna konkurrans och vilja att dominera andra. Detta stöds inte av fakta. I verkligheten är vi alla nästintill tomma ark när vi föds, och det är vår omgivning som formar vilka vi är och hur vi väljer att agera.

För att påtaglig förändring ska få ske, måste vi därför lägga mindre energi på att tampas med produkterna av en förvriden social struktur, och mer energi på att försöka förändra orsakerna. Trots att det kan tyckas vara ett svindlande och komplicerat projekt, så är det det enda sättet under vilket vår värld kan förändras till det bättre.

Vi kan forstätta stampa efter insekter som kravlar under kylskåpet, men tills vi slängt den skämda maten som lockar fram dom, kommer dom alltid att krypa tillbaka igen.

Psykologi

Psykologi brukar defineras som "en vetenskap som behandlar vårt mentala utvecklingsförlopp och beteende".

I våra dagar finns det två ledande idéinriktningar inom psykologin; genetiken och behaviorismen, eller konceptet om natur kontra uppfostran.

Inom genetiken menar man att vårt mänskliga beteende grundas på arv och instinkter. Stundtals har det dykt upp rön om undersökningar som påstås ha lokaliserat genetiska anlag hos folk för t.ex. en viss politisk läggning eller att börja röka cigaretter. Detta stödjer tron på att människan på något sätt är förprogrammerad, och att t.o.m. subtilare beteenden, exempelvis en benägenhet för missbruk, är genetiska eller instinktiva.

Behaviorismen, å andra sidan, ser människan som en produkt av betingelse och individers egna uppväxtmiljöer. Detta innebär att orsaken till en människas handlingar har sitt ursprung i erfarenheter eller ett utlöst tankemönster, frambringade av en inlärd uppfattning. Och med det menas att våra handlingar och övertygelser just har sina rötter i våra erfarenheter, och inte i våra arv eller instinkter.

Vilken av dessa två är då mest relevant? Båda perspektiven är naturligtvis viktiga på olika sätt. Vår vilja att överleva och föröka oss är på nåt sätt inpräntat i våra gener, eftersom vår grundläggande överlevnad är beroende av det. Hur en person väljer att överleva är dock helt och hållet baserat på dennes egna erfarenheter. Om en person växer upp i ett bristfälligt och fattigt tillstånd utan möjlighet till en sysselsättning som genererar en inkomst, är benägenheten att begå brott för att kunna överleva stor; större än i exempelvis en medelklassfamilj som redan har alla behov tillgodosedda.

Om en person istället har vuxit upp under gynnsamma förhållanden med en elitistisk livssyn, och betingas att se sitt överflöd som en statussymbol, händer det inte sällan att de utnyttjar sina underordnade eller kanske driver en olaglig verksamhet i överensstämmelse med den identitet och sociala arrogans som dom själva anser vara realistisk och rättmätig dem.

Poängen med detta är att det just är uppväxtmiljön och förhållanden som i själva verket styr 99% av våra handlingar, vilket alla utförliga beteendestudier redan lyckats bevisa gång på gång.

Folk blir inte alkoholister för att deras gener har förutbestämt det, utan genom påverkan utifrån, kanske från deras familjer eller vänner. Ett barn som behandlas illa, behandlar ofta i sin tur andra barn illa. Och när media spär på vissa uppfattningar inom samhället som t.ex. hotet om terrorism, betingas vi att tro att hotet är sant och t.o.m. kritiskt, oavsett hur verkligheten egentligen ser ut. Vi människor är växande och sårbara varelser, till en viss nivå alltid offer för yttre påverkan, förhållanden och förändring.

Denna 'nivå' baseras till stor del på dom sociala och ideologiska identifieringar som många trott varit omöjliga att förändra. Denna tro gör oss mentalt handlingsförlamade, fast det egentligen inte alls finns något i människans natur som tyder på att det vi tror och tänker idag inte en dag kommer att vara förlegat.

Något som vi än så länge kan vara övertygade om är att allting står under utveckling. Att då identifiera sig med fixerade uppfattningar för att bevara vår integritet är ett farligt fel i världen. Dessutom anses det vara svagt och förnedrande att bli motbevisad. Det här är självklart löjligt, då det är genom att bli motbevisade som vi lär oss av våra misstag, vilket knappast är något att vara rädd för.

Psykologen Fritz Perls sa en gång att "den mänskliga arten är den enda arten som har förmågan att påverka sin egen utveckling". Hans ord är en värdefull insikt, då det är våra egna uppfattningar, som vi tror utgör mänsklighetens identitet och håller hårt på, som ofta står i vägen för nya insikter och personlig utveckling.

Några av dom mest framträdande institutioner som cementerar denna handlingsförlamning tycks vara teistisk religion, och det monetära systemet. Teistisk religion talar om en bestämd världssyn, en trosbaserad lära som förnekar logik och nya informationer och perspektiv. Alla länders monetära system grundar sig på konkurransen om arbete, och att arbeta för pengar. Enkelt uttryckt så kan denna 'kapplöpning' bara hållas igång genom självbevarande och egoism. Detta leder oundvikligen till en stillastående institution som ogärna rätar på sig, eftersom en förändring skulle hota överlevnaden för dess verksamhet, regering eller like.

Detta är ohållbart.

Sociologi

En förklaring av ordet sociologi brukar oftast yttras som "att studera samhället och människans sociala samspel".

Det här fältet reflekterar över dom sociala strukturerna, både dom mentala och materiella. En typ av mental social struktur är dom väletablerade religiösa samfunden och hur dom påverkar den kollektiva medvetenheten. Till exempel så menar kristna abortmotståndare att mänskligt liv är ett separat element från naturen, och att aborteringen av ett foster är fel. Och samtidigt finns det folk som förespråkar det tävlingsinriktade valutaystemet, och som påstår att konkurrens är det mest produktiva sociala tillståndet som människor kan sysselsätta sig med.

Materiella sociala strukturer, å andra sidan, är mer uppenbara och existerar i formen av företag och regeringar, som var och en har en stark påverkan på samhället. Självklart så smälter dom materiella strukturerna ihop med dom mentala, eftersom dom alltid har en ideologi bakom sig.

En vanlig sociologisk fråga har att göra med "den mänskliga naturen" och dess effekt i kollektiv bemärkelse. Dom flesta har fått lära sig att människor av naturen tävlar med varandra, tillsammans med antagandet att sociala skikt och hierarkier också är "en naturlig mänsklig tendens".

Det här är en missuppfattning.

Om du tittar på, låt oss säga, en flock med lejon, så ser du en social hierarki och en för det mesta våldsam kamp om föda. Denna jämförelse är vad som leder folk till att tro att det är en naturlig företeelse i även människans samhälle (krig, girighet, egoism osv.). Det som dock förbises, är dom aktuella miljöförhållandena i varje exempel. Lejonflocken lever i en miljö av brist. Dom har inte förmågan att bygga fällor för att fånga byten, och inte heller är tillgängligheten av mat baserad på efterfrågan. Dom måste jaga och slåss mot varandra. Det här skapar en naturlig konkurrens, då lejonen för att överleva MÅSTE vara aggressiva mot varandra. Följden blir att en hierarki utvecklas då dom starkaste lejonen för det mesta vinner, och därmed utövar sin dominans genom skikt.

Liknande saker förekommer även i vårt nutida mänskliga samhälle. Människor har levt i samma sorts brist sedan existensens gryning. Emellertid så har vi under årens lopp blivit mer och mer "civiliserade" p.g.a. vår förmåga att kunna skapa. Till skillnad från lejonen så kan människor skapa redskap och processer som befriar oss från en viss syssla eller ett problem, vilket reducerar bristen.

Med denna "insikt" ser vi på en grundläggande nivå att om bristen kunde utrotas, så skulle människans beteende undergå en dramatisk förändring och röra sig långt bort från konkurrens, dominans och samhällsskikt.

På samma sätt så cementerar föråldrade ideologier, som tex. teistisk religion, denna myt om att människan och samhället är uppbyggt på ett särskilt sätt. Till exempel så fastslår den katolska tron att människan är "född syndig".

Det här är absurt, föråldrat och grundat på en primitiv förståelse av mänskligt beteende.

Teknologi

När vi betänker vikten av våra sociala strukturer och ideologier i samhället, betraktar vi ofta regeringar, politiker och företag som de vägledande organiserade och främjande institutioner som ansvarar för vår livskvalitet. Visst är det här sant... men bara till viss del. Medan tiden har förflutit har människor blivit mer och mer medvetna om naturens förlopp, och har därmed kunnat dra slutsatser om hur man imiterar naturen i all dess kreativa storhet.

Resultatet är teknologin, vilket är det som skiljer oss människor från andra arter när det gäller funktionalitet. Vi har förmågan att kunna skapa på enorma sätt. Om vi inte vill rengöra avloppsrör, kan vi bygga en maskin som gör det åt oss.

I början av industrialiseringen jobbade en stor majoritet i fabriker. Idag sköts nästan alla fabriker till 90 % av automatisering. Det här har ersätt människor och skapat en stor, artificiell "serviceindustri" enbart för att kunna ge folk anställning och pengar.

Det här mönstret är väldigt avslöjande. Poängen är att automatiseringen genom maskiner har utmanat betydelsen av generellt mänskligt arbete. Detta kommer inte innebära att människor inte har "något att göra" i framtiden. Snarare motsatsen... det betyder att mänskligheten befrias från jobb som vi inte vill åta oss, och istället får tid att göra det vi vill göra. Det är viktigt att poängtera att samhället idag har en väldigt negativ inställning till mänskligheten, och vidmakthåller tron på att om folk inte "behövde" göra något skulle de bara sitta stilla, lata sig och inte göra någonting. Det är absurd propaganda.

Begreppet "fritid" är en monetär uppfinning, skapad p.g.a. den förtryckande, fascistiska grunden för anställningsfunktionen själv. Lathet är i verklighet en form av att bryta mot systemet. Det är en egenskap som bara finns till p.g.a. ett förtryckande och krävande slaveri.

I ett friskt samhälle skulle det inte behöva skiljas på "arbete" från "fritid", för människor borde tillåtas ägna sig åt det de själva tycker är relevant. För att lägga upp det annorlunda; fundera på nyfikenheten och intresset hos ett barn. Han eller hon vet inte ens vad pengar är... Behöver de motiveras av pengar för att gå ut i världen och upptäcka och skapa? Nej. Dom har ett personligt intresse och de ägnar sig åt det utan tanke på belöning. Faktum är att de som bidragit mest till samhället, som Einstein, Newton och Galilei, gjorde vad de gjorde utan någon tanke på pengar. De gjorde det för att de ville. Utförandet och att få bidra var belöning nog.

Poängen här är att pengar inte är den sanna drivkraften för något, och att tro det är att anta att människor är födda lata och korrupta. Lathet och korruption är produkter av det betingande som vårt sociala system skapar.

För att nu återvända till teknologi, så finner vi att vår livskvalitet, när det gäller funktionalitet, har ökat enormt genom fördelarna i de teknologiska verktyg vi skapat. Från en gräsklippare till pacemakern; teknologin räddar liv och minskar den tid som vi måste spendera på världsliga, svåra eller farliga aktiviteter. Om man tittar tillbaka tillräckligt långt, blir det tydligt att den teknologiska utvecklingen är den absolut viktigaste institution vi har och att strävandet efter socialt hjälplig teknologi (inte vapen) borde vara högsta prioritet.

Samtidigt så leds den teknologiska utvecklingen av en viss tanke, eller en process... vi kan kalla det den vetenskapliga metoden. Carl Sagan sa en gång att "samhället välkomnar vetenskapens frukter, men förkastar dess metoder.".

Det är väldigt sant i modern tid, för det som allmänheten inte lyckas förstå är att vetenskapen inte bara är ett verktyg; det är en till princip universell funktion som kan appliceras i samhället på sätt som folk inte tänker på.

Det känns uppenbart att teknologin förbättrar våra liv och tjänar som den största befriaren för mänskligt liv i den här materiella världen... så varför appliceras då inte dess metoder på hela samhället?

Uppenbarligen används den vetenskapliga metoden hela tiden för isolerade system, men det har aldrig övervägts i ett bredare syfte. Det här beror till stor del på gammal vidskepelse som ställer vetenskapens logik emot en dogmatisk, föråldrad och väldigt romantiserad världsbild.

Om vi hade möjligheten att bygga om samhället från grunden, hur skulle vi göra för att göra det så effektivt, hållbart och humant som möjligt? Det här är vårt perspektiv. Uppenbarligen kan vi inte bygga ett nytt samhälle från grunden men poängen är tydlig. Det är dags att vi slutar bry oss om monetära bekymmer och begränsningar, och börjar tänka på de breda möjligheterna vi har här på jorden.

Det är detta intresse som har gett upphov till konceptet om en resursbaserad ekonomi. Venus-projektet har jobbat med detta koncept under en lång tid och dess grundpelare är mycket enkel. Vi undersöker, bevarar och maximerar vårt användande av planetens resurser i förening med öppen information och teknologisk utveckling.

Ur detta perspektiv så finns det inte mycket över för ensidig tolkning, då det är en vetenskapligt härleden strategi för kärnan i samhällets uppbyggnad. Därifrån kan den vetenskapliga variabeln verka själv så långt som möjligt.

Hållbarhet

När vi tänker på hållbarhet, tänker vi ofta på uthållighet, livslängd och respekt för miljön. Generellt sett så är en hållbar metod en metod som har framtidens hälsa i åtanke. Den här principen är dock inte endast till för den fysiska, materiella världen; det appliceras även på tankar, tro, mänskligt beteende och samhället i sig.

En ohållbar metod är en metod som har en obalanserat negativ effekt, som med tiden ger en ogynnsam effekt på en person, ett samhälle och/eller miljön. Ett klassiskt exempel är hur vi idag använder olja som energikälla. Det skulle kunna klassas som ohållbart, då oljan i praktiken inte går att förnya och är skadlig för miljön när den hettas upp. En metod som orsakar en permanent brist på resurser eller långsiktig miljöförstöring är en ohållbar metod.

På samma sätt så kan det anses vara ohållbart när ett visst företag lämnar efter sig enorma mängder miljöfarligt avfall under sin produktion, oavsett vad företaget producerar.

Om dom material eller den kunskapen som används när man skapar en viss produkt inte är lika med den senaste tekniken, blir oftast produktens kvalitet kraftigt försämrad, vilket resulterar i ännu mer avfall då produkten snart går sönder eller blir omodern. Och med tanke på vinstsyftet så görs därför nästan allting med en inbyggd svaghet, p.g.a. behovet av att tävla om marknadsandelen. Om två företag tävlar om att skapa en viss artikel så måste båda vara strategiska i valet av material och design, vilket brukar leda till att man gör en kompromiss i kvaliteten för att produkten istället ska bli billig. Detta resulterar i en produkt som går sönder mycket fortare än en produkt som skapats med omsorg och med kvalitetsmaterial.

Att systemet inte fungerar så beror på två saker: 1) Om ett företag skulle använda den bästa designen och dom bästa materialen, skulle deras produktionskostnad sannolikt bli högre och de skulle förlora en fördel i konkurransen. 2) Skulle en produkt vara gjord för att hålla i längre perioder skulle folk inte behöva ersätta, uppdatera eller laga dom så mycket, och en stor del av intäkterna och jobben skulle försvinna, vilket då bromsar ekonomin.

Det här är såklart tveklöst ohållbart, för den uppenbara ineffektiviteten i vårt ekonomiska system skapar tillslut avfall, förorening och ett onödigt stort utbud.

Och det här för oss vidare in på ohållbara ideologier.

En ohållbar ideologi är en idé som direkt leder en person eller grupp till att agera ohållbart. Till exempel; faktumet att ett produktionsbolag använder dåligt material för att skapa ostabila produkter, samtidigt som dom lämnar efter sig stora mängder avfall, är i själva verket bara en eker i ett större hjul som vi kallar valutasystemet (monetär), eller vinstsystemet. I vinstsystemet lönar sig inte hållbarhet, då systemet i sig är byggt på konkurrans och förnyelse. I det sammanhanget får hållbarhet ge förtur åt vinsten, då företagets överlevnad baseras på vinsten, och vinst delvis handlar om att reducera kostnader och utöka intäkterna. Och just därför är dom ohållbara metoder som alla industrier utövar ett resultat av en brist i ekonomins själva grundidé.

I teorin så skulle dom flesta hålla med om att ett överflöd av resurser och produkter som är gjorda av dom mest livslånga materialen, för maximal hållbarhet och effektivitet, är något bra.

Dock så är dessa uppfattningar inte lönsamma i det rådande valutasystemet. Vad som belönas är istället underskott. Underskott och medveten försämring lönar sig på kort sikt, då det gör att vinsten cirkulerar och samtidigt ger fler jobb. Tråkigt nog så leder dessa kortsiktiga belöningar till långsiktiga skador.

Kapitalismen, tillsammans med alla andra undergrupper som kommunism, socialism och fascism, är en ohållbar ideologi eftersom den har en inbyggd tendens för sociala och miljömässiga övergrepp. För att tydliggöra; en värld som tävlar med sig själv om arbeten, resurser och överlevnad är ett ohållbart system, för det saknar ett oberoende samvete.

Så, vad är då en hållbar ideologi?

Den här frågan kommer alltid få nya svar i takt med människans evolution, men i dagsläget finns en grundtanke som vi kallar den vetenskapliga metoden. Enkelt sagt så är den vetenskapliga metoden en undersökningsprocess som, genom den modernaste kunskapen, mätningarna, testerna och experimenten, demonstrerar giltigheten i ett särskilt påstående eller en möjlig lösning på ett problem.

Ett exempel kan vara problem med en bil. Om din bil inte startar, skulle du inleda ett spår av tankar utifrån logik för att hitta orsaken till problemet. Logiken skulle vägleda ditt fokus, troligtvis först med att kolla bensinen, vidare till tändningen o.s.v. Det här är den vetenskapliga metoden applicerad på problemlösning. En icke vetenskaplig metod för problemet skulle klassas som irrationell. Om din bil inte startar, vore det irrationellt att börja undersöka hjulen, då dom antagligen inte har något att göra med det som rör problemet.

Tyvärr så är vår syn på sociala ageranden till stor del utan logik och metodik; istället är vi försjunkna i tradition, vidskepelse och omoderna tekniker. En vetenskaplig inställning till samhället, där man använder logik och förnuft för att bedöma och agera mot sociala företeelser, skulle automatiskt leda mot hållbarhet, eftersom ingenting där kan isoleras eller skiljas. Med andra ord måste vi sluta betrakta världen genom föråldrade systems och ideologiers perspektiv, och börja studera världen så brett och fördomsfritt vi bara kan. Det enda medium som stödjer denna inställning är vetenskapen, och dess frukter har bevisat sitt värde utan tvivel. Därmed är det nu dags att vi använder oss utav vetenskapens metoder i vårt sätt att se på samhället i sig.

En snabbtitt på tillvägagångssätten i världen idag visar tydligt en grov nonchalans av förnuft, logik och vetenskaplig tillämpning. Våra ekonomiska strukturer är baserade på utbyten och värderingar som knappt har något verklig förankring i äkta resurser och realism. Religioner fortsätter att predika om världsåskådningar som för längesen halkat efter den framdrivande vetenskapen. Vårt arbetssystem är upplagt så att människor måste "anställas" för att kunna få pengar för att överleva, medan den egentliga nyttan som dessa jobb har i samhället är högst tveksamma; det har visat sig att jobb ofta finns endast för att se till att människor gör "någonting" för att kunna leva och bära upp den ekonomiska strukturen. Det här är ett slöseri på mänskligt liv...

Det finns många, många aspekter i faktumet att våra aktuella sociala strukturer är ohållbara. För att summera frågan; vårt liv här på jorden måste ha en grundläggande mening som våra handlingar relaterar till. Denna mening måste vara så empirisk som möjligt, och inte baseras på åsikter eller vissa framställningar. Ur ett vetenskapligt perspektiv ser vi att människor och resurser otvivelaktigt är det värdefullaste som finns. Människans intelligens och medvetenhet, tillsammans med ett eftertänksamt skötade och utvinnande av jordens resurser är faktiskt dom två enda kärnorna. Allting annat bygger på det här. Därför måste vi ändra inställning, till att maximera utbildning, teknologi och resursförvaltning.

Tills detta är gjort, är hållbarheten i farozonen. Det här är målet med Venusprojektet och Zeitgeiströrelsen.

Andlighet

Andlighet har en olik innebörd för oss alla, verkar det som. Standarddefinitionen av det brukar vara: "En känsla av mening och syfte; en upplevelse av jaget och en förbindelse till 'det som är större än jaget".

Just nu verkar det som om religionen och mysticismen har ett monopol på andlighet. Teistisk religion betraktar oftast "en relation till gud" eller den gudomlige skaparen som ett andligt förhållande; mysticisterna strävar efter att upprätta en kontakt med en övernaturlig kraft eller makt. Onekligen verkar det som att andligheten på ett eller annat sätt har att göra med någon sorts relation. Och för det mesta förknippas det med en persons "plats" eller "mening" här i livet... vad det än må vara.

Trots att dessa tankar kan uppräda väldigt ensidiga, kan vi idag börja lägga märke till förändringar i dessa våra uppfattningar, då den sociala utvecklingen gjort plats för de insikter som hållit för tidens tand. I dagens moderna tider har vi möjligheten att se långt tillbaka och granska det som våra förfäder ansåg vara verkligt, och sedan jämföra deras övertygelser med nutidens lärdomar. Många "andliga utövanden" som tidigare praktiserats finns nu inte längre kvar p.g.a. det vi lärt oss om naturliga fenomen. Till exempel så brukade man inom tidiga religioner offra djur för olika ändamål, något som sällan sker idag då det visat sig att det inte har någon direkt påverkan på den önskade effekten. Lika sällan händer det att folk utför regndanser för att påverka vädret; idag förstår vi hur vädrets kretslopp uppstår och att ritualer inte har någon bevisbar effekt.

På liknande sätt så har tanken på att "be" till en gud för en viss önskan statistiskt bevisats ha obetydlig effekt på resultatet, för att inte nämna bevis som stödjer att en gudomlig personlighet på ett vetenskapligt sätt inte existerar... istället har det bara en förankring i urgamla historiska spekulationer och traditioner.

Den etablerade religionen verkar på många sätt ha rotat sig i en ständig missuppfattning om livets skeden. Till exempel så lägger den fram en världssyn som oftast placerar människan på en annan nivå än naturens övriga element. Detta "andliga ego" har lett till dramatiska konflikter i århundraden, inte bara människor emellan utan oavsiktligen mellan oss och naturen självt.

Emellertid så har vetenskapen under årens lopp lyckats visa att människan står offer för precis samma naturkrafter som allting annat. Vi har lärt oss att vi delar samma atomiska beståndsdelar som träd, fåglar och alla andra former av liv. Vi har lärt oss att vi inte kan leva utan naturens element... vi behöver ren luft att andas, mat att äta, energi från solen osv. När vi förstår denna livets symbios så märker vi att när det gäller relationer så är vår relation till planeten den allra viktigaste och mest grundläggande. Och det medel som uttrycker detta är vetenskapen, eftersom den vetenskapliga metoden har gett oss insikt om dessa naturliga processer och gjort att vi bättre kunnat förstå hur vi passar in i "systemet" som en helhet.

Detta skulle kunna kallas ett andligt uppvaknande.

Denna insikt, som bevisats av vetenskapen, säger att människan inte på något sätt är annorlunda än naturens andra former av liv. Vår integritet är bara lika bra som vår miljös integritet, av vilken vi är en del. Att vara medveten om detta ger oss en helt annorlunda "andlig" världssyn, då den betonar beroende och samhörighet som sin kärna.

Ett grundläggande samspel i livets helhet går inte att förneka, och det är detta ständiga förhållande som samhället inte anammat till fullo. Därmed blir vårt sätt att upprätthålla och iaktta i otakt med naturen själv... och därmed destruktivt.

Naturen är vår lärare, och våra sociala institutioner och filosofier borde härröras från denna grundläggande och "andliga" förståelse.

Ju fortare denna andliga medvetenhet sprider sig, desto sundare, fredligare och produktivare kommer samhället att bli.

aha okej. inget för mej.
bye

enhimmelskdrog:

aha okej. inget för mej.bye

Det är visst något för dig! Fast du är bara för lat för att bry dig om dig själv samt dina medmänniskor

Det är dags för dig att vakna! Annars kommer du förgås år 2012.

Arthur89:

Det är dags för dig att vakna! Annars kommer du förgås år 2012.

ojdå