Hej, och tack för ditt långa och modiga mail.
Du berättar om många jobbiga saker, och det är inte svårt att förstå varför du känner dig nedstämd och funderar på döden och på självmord.
När jag läser om hur dina djur blir avlivade får jag intrycket av att de inte blir det pga ålderdom eller sjukdom, utan av någon annan orsak? Jag förstår att det måste vara väldigt tungt, att förlora sina vänner.
Du har varit med om många saker på en ganska kort tid, och du blir utsatt för kränkande behandling av din familj och syskon. Det spelar ingen roll att de är barn, ingen har rätt att slå någon annan. Jag gissar också att den här killen kan ha utsatt dig för våld eller hot om våld.
När man blir utsatt för kränkningar (som att bli slagen, hotad eller bli lämnad av vänner) så kan ångesten bli så stark att man tar till destruktiva beteenden för att få lite lättnad. T.ex. att skära sig, visa sig i webcam eller fantisera om döden. Det är viktigt, otroligt viktigt, att inte gå och bära på de här tankarna ensam.
Jag vet att det är lätt för mig att tycka att du måste gå och prata med någon, du har antagligen redan tänkt tanken men av olika anledningar inte känt att det fungerar. Fundera igen på om det finns någon du litar på. Eller om det finns en ungdomsmottagning.
Även om du känner att du inte orkar gå i terapi, eller liknande, så är det viktigaste att ta tag i det som är akut just nu, din ångest, destruktiva tankar och önskan om att få dö. Ett första steg kan vara att prata med vårdcentralen.
Du kan alltid maila mig här på ungdomar om du vill prata mer. Så länge du är anonym så kan inget annat hända än att du berättar och jag lyssnar.
Ta hand om dig!
Visningar : 467