Hej, jag har problem med mitt humör.. Jag är i princip alltid arg och irriterad eller ledsen på allt och alla, till och med mina kompisar. Jag bråkar jättemycket med mina föräldrar trots att jag bara är hemma vissa helger (bor på internat). Jag har absolut ingen lust till någonting längre, särskilt inte skolan och att plugga. Jag går i ettan och ligger efter i typ allt då jag inte pallat göra något på typ hela terminen. Till och med hästar som jag är väldigt intresserad av har börjat kännas som ett tvång, jag tycker knappt att det är kul att gå ut och rida min egen häst längre och jag blir bara irriterad när jag rider, bara tränaren säger något så blir jag jättearg och ledsen. Dessutom är jag supertrött alltid. Jag pallar knappt gå upp på mornarna trots att jag lägger mig i tid. Sen kan jag gå hem på rasterna och bara ligga och sova. Min mamma har tvingat mig att ha kontakt med både kuratorn på skolan och bup, då lärare påstått att jag är deprimerad (?) Tar även vitaminer och grejer så jag ska bli piggare, men det hjälper inte. Vill verkligen inte ha det såhär, har hållt på i flera år nu, allting är så jobbigt. Vad är felet och vad ska jag göra?

---

SVAR

Hej där!

Det jag helst av allt skulle vilja fråga dig är vad DU tror! Dina mamma har bestämt att du ska ta kontakt med kurator och BUP, dina lärare att du är deprimerad, men vad tror du själv? Fundera lite om det skett några förändringar från när du började känna såhär tills nu. Det låter i mina öron som att du har ganska mycket att göra. Ofta är det en orsak till att man blir arg och ledsen. Sen är du i en ålder där det ställs ganska mycket krav, men du behöver inte hinna med allt. Kanske ta en paus från hästarna och försöka hitta glöden igen. Allt kan inte vara kul hela tiden och man orkar inte full rulle alltid. Sen kan det ju självklart också vara så att du har en depression, men även det finns det hjälp emot för att du ska orka mer. Jag personligen har aldrig varit förtjust i vitaminer, försöker istället äta bra mat, vara mycket ute och få dagsljus, omge mig med folk jag tycker om, och våga vara lycklig. Men det kan man ibland behöva lite hjälp på traven med, utifrån det man själv känner och grubblar på. Hoppas detta kan vara till hjälp för dig, försök tänk hur du själv vill ha det och vad som skulle få dig och bara dig att må bra/bättre. Stor kram/Annso