Hej, och tack för ditt långa och öppna mail som jag ska
försöka besvara på ett bra sätt.
När jag läser får jag uppfattningen att du egentligen helst
vill byta skola, men allt det praktiska kring det oroar dig, och såklart risken
för att bli dåligt behandlad igen. Det är en ganska förståelig känsla när man
har blivit utsatt för mobbning och kränkningar tidigare.
Ibland fastnar man liksom i en roll i den miljö man vistas
i. Det låter lite som att du har fått rollen av den som är tyst, som skolkar
och är udda, och det är lätt att hamna där om man mår dåligt och har ångest.
Jag funderar lite på om du har någon du kan prata med om hur
du mår och om dina tankar? Har du lyckats hantera ångesten helt på egen hand
eller med hjälp av någon vuxen? Känns det som ett alternativ att gå och prata
med någon på t.ex. ungdomsmottagning eller elevhälsa?
Att ta ett sabbatsår kan vara en lösning, få vila lite från
skolan. Har du några funderingar på vad du vill göra då? Så att du inte bara
fastnar hemma och inte gör något på dagarna.
Hur har du det med vänner utanför skolan?
Det känns som att jag skulle vilja prata mer med dig, och om
du vill det kan du maila mig på helena.meyer@fryshuset.se
eller här på ungdomar. Tänk bara på att använda en anonym mailadress om du vill
vara helt anonym.
Visningar : 682