Jag hatar mig själv, och det känns som om ingen märker mig.. I skolan är jag totalt utfryst, om jg säger något så är det som om ingen hörde det. Jag är alltid ensam, mina föräldrar hatar mig, även fast jag vet att de säger att de gillar mig, men de känner inte mig. Jag är homosexuell. Ofta tänker jag på att ta mitt liv. Jag är ofta deprimerad, både i skolan och hemma. Jag har ingen som jag kan prata med, det finns ingen jag har förtroende för. Jag är rädd för andra i min ålder, och jag känner mig hela annorlunda. Vad ska jag göra????

---

SVAR

Vad du skall göra är att skaffa hjälp. Att känna sig så ensam och utfryst som du gör är absolut inte bra, och därför behöver du någon som tar sig tid med dig, lyssnar och hjälper dig att sortera upp dina problem och lösa dom med tiden. När man som du känner att problemen bara hopar sig och att det inte finns några situationer som känns bra, eller några människor som verkar bry sig är det dags att söka hjälp för att ensamhetskänslan inte skall få växa sig för stor. 

Jag råder dig till att söka dig till närmaste Ungdomsmottagning, skolkuratorn, eller öppenvårdspsykiatrin. Du behöver få en samtalskontakt, vilket betyder att regelbundet få träffa någon som är van vid att arbeta med problem som dina och som kan ge dig hjälp och stöd. Du kan hitta en sådan kontakt på alla dom tre ställen jag räknade upp. Ungdomsmottagningen och skolkuratorn är gratis och öppenvårdspsykiatrin kan ibland kosta en mindre summa beroende på hur gammal du är, eller vem du träffar där (det kan ibland vara gratis att träffa en kurator emedan besök hos psykolog kostar något). 

Gå in på Umo.se för att hitta din närmaste ungdomsmottagning: http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Ungdomsmottagning/Hitta-din-mottagning/

Ta mitt råd och sök hjälp. Din typ av problem går inte alltid över av sig själv och hjälp finns att få varför du inte skall gå och lida i onödan.