Vad ska man göra när det känns som det inte finns någon mening med livet längre? om man försvann skulle ingen bry sig.. ”sometimes when i say im okay, i want someone to look me in the eyes, hug me thigt and say, i know you’re not.” Jag vill känna mig älskad av någon, betyda något.. Ingen ser mig, jag är inte värd något.. Alla andra runt mig lyckas, dom har något som jag inte har och aldrig kommer få. & jag står långt bakom och bara kollar på. Skriker och gråter i min ensamhet, men ingen vill kolla över axeln och se hur jag har det.. Just nu har jag panik för det här med gymnasiet.. Ända sen 0:an har man lärt sig sin ”plats”, vilka alla är, vilka som är med vilka.. Man kan liksom allt. Det är liksom ”tryggt” på något sätt, att veta hur allt är, att ha typ rutiner, samma människor och så. Men nu ska man åka till en helt ny skola, alla människor är nya, man vet ingenting om någon eller något. Det känns så läskigt, jag känner mig liten. Det känns som jag inte kommer ha någon att va med för jag är så osäker och tillbakadragen.. Allt känns bara så meningslöst. O ja, det finns ingen mening med något längre..

---

SVAR

Hej..

Det gör ont i hjärtat när jag läser ditt brev. Jag vill börja med att säga att du är värd massor, ja.. Du är värd ALLT! Kommer dessa ord att förändra ditt liv och din situation, nej förmodligen inte. Varför vet jag det? Jo, för att du inte tror på dem. Du har "lärt" dig din plats i livet, en plats som inte ger dig något tillbaka. Ett fack som tar mer än det ger. Du vet vart du inte vill befinna dig, men allt det outforskade ger dig "ångest". Du vill inte vara där du är idag, men du är rädd för i morgon. Vem kan ändra på detta? Du... Det är det som är det bästa i allt detta. Du behöver inte vänta på att någon annan ska tillåta dig att ha ett bättre liv, du har den makten, du kan bestämma..

Bestämmer du att livet suger och att det inte finns någon framtid och det är det som du kommunicerar med dig själv, kommer din hjärna att tycka att det är det normala och ge dig det som du fokuserar på... Ångest och depp. Din hjärna är som en missil. Ge det ett mål och den söker och söker tills den kommer fram. Om du ställer frågor till dig själv som: Varför jag? Varför gör jag bara inte så istället? Varför är jag så osäker och tillbakadragen? osv. Din hjärna är gjord så att den finner svar. Dåliga frågor ger dåliga svar och de dåliga svaren kommer att ge dig negativa känslor i din kropp. Rätt fråga att ställa: Vad ska jag göra åt detta? Hur kan jag må bättre? Vad vill jag ha för liv? Skriv ner allt detta på ett papper. Börja med dagbok och börja med att "tänka på papper". När du har hittat ett tillräckligt stark anledning till att inte ha det som du har det idag, kommer du att ha en massa idéer hur du ska göra istället. Men du måste först hitta en så galet stark anledning till varför du inte vill må som du gör idag, och när du gjort det kommer den anledningen att hindra dig från att gå tillbaka till det gamla facket. Hur vill du att livet ska vara? Vad vill du uppleva tills du börjar på gymnasiet? Vad vill du uppleva där? Att åstadkomma detta är inte lätt. Jag menar inte att det är superlätt att börja tänka rätt. Man måste öva sig. Men för att hitta din mening måste du börja se på vad som lockar dig istället för vad som är dåligt med livet.

Det kommer att komma ett program i början på nästa år som kommer att gå ut på att hjälpa och verkligen ge er en utbildning i hur man får ett bättre liv. Du kan kika på en kort kampanjfilm på: http://www.youtube.com/watch?v=cdcxQJXrJX0

De jobbar hårt med att få allt klart kring utbildningen, men ett litet smakprov ligger där på youtube. 

Lycka till!

Kram

Susanna