Hej, jag är ganska förvirrad och ibland deprimerad pågrund av en sak. När jag var mindre och inte förstod så mycket om ”sex” och ”sexuell utnyttjning” och sånt, då en dag när jag och min store bror var ensamma hemma han är 8 år äldre än mig. Så låste han in mig och han i ett rum och började hålla på under mina trosor, han sa att han skulle säga till mamma arnars en hemlighet som han visste om som var jätte hemlig, jag var ju liten o jag var rädd att han skulle berätta ”hemligheten” för mamma, så började han hålla på och det gjorde ont.. Jag sa åt han o sluta men han lyssnade inte han hotade bara med den där ”hemligheten” sen tvinga han mig göra saker på honom, jag var jätte rädd då o han va verkligen hårdhänt. Jag försökte gå där ifrån men han lät mig inte. Sen sa han åt mig att hålla käften arnars så skulle han göra saker.. Jag är fortfarande rädd för honom, men är det här sexuell utnyttjning? Jag klandrar mig själv för det här och är så deprimerad ibland, jag känner mig äcklad av båda han och mig själv, vad kan jag göra? Det sista jag vill göra är o snacka med mamma om det här det vill jag seriöst verkligen inte göra.. Och jag vet inte ens om det här är sexuell utnyttjning… Kanske jag överreagerar gör jag det?

---

SVAR

Hej,

Jag känner medlidande inför det du vart med om, vilket är sexuellt utnyttjande eller sexuellt övergrepp. Det är det så fort en individ tvingar en annan att göra något sexuellt som den inte vill göra, t ex genom att hota. Du överreagerar alltså inte, utan har full rätt att klassa det som sexuell utnyttjning. 

Det är tyvärr inte alls ovanligt att klandra sig själv och bli deprimerad när man blivit utsatt för det som du blivit. Viktigt är därför att bearbeta händelsen genom att prata med någon man känner sig trygg med och litar på. Det kan i sin tur förhoppningsvis leda till att du inte längre har skuldkänslor, utan istället börjar må bättre. Att prata om något otroligt jobbigt som vi vart med om är en del av bearbetningen som troligtvis kan hjälpa dig läka de värsta såren. 

Mitt råd är därför att ta kontakt med närmsta Ungdomsmottagning (http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Ungdomsmottagning/Hitta-din-mottagning/) eller kuratorn på din skola för att få professionell hjälp med att bearbeta händelsen. Är det så att du kanske också önskar möta tjejer som vart med om samma sak som du, så att ni kan ge varandra stöd kan du vända dig till t ex http://www.tjejjouren.se/. 

Jag vill tillägga att du även har rätt att anmäla övergreppet du blivit utsatt för. Om du inte är redo idag, kan du fram till 15 år efter att du fyllt 18 anmäla händelsen. Beroende på om din bror var straffmyndig (15 år eller över) när det skedde kan han fått ett straff, det kanske oavsett kan hjälpa dig att få upprättelse.

Jag önskar dig all lycka i framtiden och tror på dig. Du kommer säkert lyckas med att ta dig igenom detta om du får bearbetat det med hjälp av bra människor i din närhet.

Mvh Ingrid.