user-image
Okänd
Tjej ,16 år

Hej! Min kille, eller mitt ex (osäker på hur det är i nuläget), funderar på att lämna mig, min känsla är dock att han inte gör det för att han inte vill vara med mig längre, utan snarare för att han är deprimerad, ledsen, nedstämd. Jag tror att han har suttit för sig själv och tänkt och intalat sig själv att han inte kan vara med mig pga hur han mår, han säger även att han inte orkar med någonting alls längre, inte ens mig. Såklart så vill jag att han ska stanna kvar hos mig, men vill mest av allt att han ska må bra, har försökt säga att jag finns för honom och stöttar honom men det verkar inte riktigt gå in, han tar inte åt sig och lyssnar inte. Jag undrar vad det bästa skulle vara att säga, vad brukar de som är nedstämda behöva höra? eller behöver de bara att man finns där och inte ger upp? Fick även tips om en bok ”the ultramind solution” av Mark Hyman, hört talas om den? är den bra? Har du några andra tips i övrigt på böcker eller vad man kan göra när någon i ens närhet blir deprimerad? Tack på förhand


SVAR

Hej. Tack för ditt mejl. :)

Det låter som att du befinner dig i en jättetung och svår situation och jag förstår att det skapar mycket frågor och funderingar. Jag skall försöka hjälpa dig att reda ut dem. Men jag vill också att du har i åtanke att det är du som känner din pojkvän/ditt ex bäst. Jag kan endast ge dig en generell bild som grundas i mina uppfattningar. <3 

Att må dåligt, vara nedstämd och deprimerad är oerhört tungt och jobbigt. Det är viktigt att din pojkvän/ditt ex känner att han har stöd, att personer ser honom och att de finns där för honom. Visa att du vill hjälpa honom. Jag vill även råda dig till att lyssna och känna in signaler. Visa att du finns där och våga fråga honom hur han mår. Försök samtidigt att inte lägga något börda eller stressa honom. Troligen har han mycket i huvudet redan som det är och mer press kan då leda till att det blir värre. Jag vet inte hur mottaglig han är för hjälp just nu, men kanske är det aktuellt för en läkarkontakt/psykologkontakt. Kanske är det så att någon vuxen, eventuellt förälder, hade behövt veta hur han har det så att dom kan stötta honom. Våga fråga om han vill ha hjälp. Du kan även informera han om Tilias stödchatt på www.foreningentilia.se/chatt <3

Just den boken som du skrev om har jag inte hört talas om tidigare, men jag har lite andra boktips på lager. Detta är böcker som vi på Tilia rekommenderar som boktips om ångest och depression:

Samma djävla ångest av Madelein Larsson Wollnik

Lilla Ångestboken – en handbok för dig som lever med ångest av Sofia Sedin
Sluta älta och grubbla av Olle Wadström

Jag hoppas att mitt svar kan hjälpa dig en bit på vägen. Försök att visa på att det finns hopp, att det blir bättre men var samtidigt lyhörd och förstå att det han går igenom nu är en tung process. Sedan får du inte glömma av dig själv mitt i allt detta. Det är viktigt att du ser till att du mår bra och inte tar på dig för mycket under vägens gång. <3

Stor kram,
Madeleine



Visningar : 479