Är en 18 årig tjej som lider av anorexia. Går hos en psykolog en gång i veckan på psykiatrin. Under varje samtal får jag lämna in matdagboken som jag skrivit under veckan och berätta min vikt. För ca 1 vecka sedan gick jag med på att försöka ta tag i anorexin på riktigt, jag skulle lägga till ett mellanmål eller något mer till lunchen för varje dag som gick. Jag klarade att lägga till något litet i 2 dagar och då fick jag stå ut med en hemsk ångest där jag bara låg i sängen och skakade och kämpade för att kunna andas. Efter dessa 2 dagar så gick det inte längre så jag gick tillbaka till det vanliga men ännu värre än förut. Jag ska på psykologsamtal på måndag, hon tror såklart att jag följt det vi kommit överens om… Förra veckan vägde jag 48 kg till mina 165 cm och har nu bara på en vecka rasat till 44,8 kg. Alltså 3,2 kg på en vecka. Jag vet inte om jag vågar berätta det för henne på måndag när jag ska dit. Är rädd att bli inlagd mot min vilja. Har läst att slutenvård kan bli aktuellt om den drabbade har tappat 20-25% av den förväntade lägsta normalvikten. Normalvikten ligger på bmi 19 och jag har bmi 16,5 alltså 25% mindre av den förväntade. Man snackar även om tippvikt, att det räcker med 7 kg under normalviktsgränsen för att det ska bli aktuellt med slutenvård, vilket jag nu gör! Och 3,2 kg på EN vecka? Asså jag fattar själv hur mycket det är på så kort tid och även snabb viktnedgång är ju en indikation för slutenvård. Jag vill verkligen inte bli inlagd, hur stor är chansen att jag blir inlagd? Vågar jag berätta?

---

SVAR

Hej,

det låter som att du har det väldigt jobbigt och du ska inte behöva tampas med det här själv. Se det inte som en risk att bli inlagd, se det som en chans att få rätt hjälp, stöd och bra behandling för att slippa kriga helt själv. Jag lovar att det är värt det! Lycka till! /Annso