Hej! Jag är en tjej på 15 år och skolan är verkligen skit. Jag hade jätte många kompisar förut och var ganska populär men nu… allt e bara skit, det har varit såhär i några månader , det har liksom varit upp och ner , det började i 7:an , sen var det bra under en period.. men nu i 9:an är de värst! Jag har ingen att prata med, jag går själv i skolan, sitter ensam på bänkarna. Jag får en massa blickar, folk snackar bakom ens rygg, min före detta bästa vän är en total skitstövel, alla de som jag kände är nu med henne, hon har varit på psyk och legat inne ( hon har varit en skit mot mig MÅNGA gånger ) men iaf när hon kom tillbaka så verkade det vara bra och vi hade våra roliga stunder, men nu drygt 3 -4 veckor efter jul . Asså jag orkar inte gå till skolan , jag vill bara dö! hoppa framför tåget, det kanske låter patetiskt och klychigt (stav) men nu struntar jag i det för jag känner på det viset, ja jag har snackat hemma och försökt med kurator och min mentor, men i skolan så känns det som mina lärare vänder allt mot mig på nått vis, Asså dom brukar komma fram till mig och fråga hur jag mår, och då säger jag ju som vanligt och att det är fortfarande drygt, då säger dom: ja, men du måste förstå att man själv gör brister det är inte alla andras fel. Asså jag har verkligen inte gjort nåt! Hur skulle du må om du kom till ditt jobb/arbete, alla kollar ner mot dig, snackar skit bakom din rygg, pratar och flinar, du får liksom hot brev : JÄVLA HORA DÖ! du är inte värd att leva osv osv. Jag orkar inte jag har levt med det här länge nog + jag är så j*vla trött på att folk/lärare säger , ja men du är stark, det är inte långt kvar till sommaren och bla bla bla…. vad ska jag gö ? eller du behöver inte svara. Ha det så bra

---

SVAR

Hej!

Du berättar hur frustrerad och arg du är på både din före detta vän och på andra som sprider skit snack. Det är helt försåtligt att du är arg, för detta är inget du ska behöva stå ut med. Du har rättigheter att känna dig trygg, sedd och bli bemött bra i skolan. Kommentaren du får av lärare att hålla ut till sommaren, det är bara ett sätt för dom att inte ta ansvar för detta. För lärare och rektor har största ansvaret att ta tag i detta. De måste lösa detta. Att lärare skyller på den som blir utsatt är tyvärr väldigt vanligt och det är hemskt att de kan göra det. Vi alla har mänskliga rättigheter och skolan har skyldigheter att stoppa dessa kränkningar och utanförskap.

Att du går runt och bär på självmordstankar är mycket allvarligt. Det behöver du prata med någon vuxen om. Det går att lösa detta utan att du ska behöva ta ditt liv, för det är ingen lösning. Du berättar att du redan testat att gå till kuratorn, vad var det som inte funkade där? Kuratorer jobbar väldigt olika, därför kan det krävas att man testar lite olika kuratorer för att hitta rätt. Det krävs många olika faktorer innan en kontakt med kurator ska funka, personkemi, kuratorn ska ha kunskap om det problemet som du tar upp, kuratorn ska visa intresse osv. Är det så att du vill testa en annan kurator, för jag antar att detta var den på skolan, så finns det kurator på ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.

Jag tycker att dina föräldrar ska kontakta rektorn och snacka allvar. Detta är något skolan måste agera på och det är rektorn som har huvudansvaret. Kanske ni kan fixa ett samtalsmöte du, föräldrarna, rektorn och någon lärare för att alla ska få veta exakt hur det ligger till och vilket ansvar varje vuxen har. 

Du berättar att din före detta vän mått dåligt och legat inne på psykiatrin. Det är inte omöjligt att hennes agerande mot dig har med hennes mående att göra. När man mår dåligt kanske man säger saker som man inte alls menar. Detta gör inte att hennes agerande är rätt, bara ger en eventuell förklaring till hennes agerande. Att det inte har något med dig att göra. Det är absolut inte ditt fel till detta, även fast lärarna säger det. För lärarna vill inte ta ansvaret och har alldeles för dålig kunskap om dessa saker. Du berättar om dessa hotbrev du får om att du inte skulle vara värd alla leva. Vi alla på denna jord har ett värde att få leva. Våra rättigheter kan ingen i hela världen ta ifrån oss!

Du berättar att du inte orkar gå till skolan. Du ska inte behöva utsätta dig för detta. Är det så att du inte orkar, stanna hemma några dagar ifrån skolan. Det är helt okej. Men låt det inte gå för länge eftersom vi har skolplikt och måste tyvärr närvara i skolan. Jag är nyfiken på hur din relation med föräldrarna ser ut. Hur mycket förståelse de har, hur mycket de vet och hur mycket tid de har för att umgås med dig. 

Det är även viktigt att du har någon rolig fritidssysselsättning, som gör att du även kan träffa nya kompisar. Man kan även hitta nya vänner på internet, som brukar vara ett bra sätt att lära känna någon på.  

Sammanfattning, det är INTE ditt fel till dessa kränkningar, dina självmordstankar måste du ventilera med någon vuxen i din närhet, rektorn har ansvaret, dina föräldrar kan tjata på skolan att ta ansvaret, du har rättigheter att känna dig sedd, trygg och bemött bra i skolan och försök hitta någon fritidssysselsättning. Bär inte saker inom dig, berätta för någon om dessa känslor, annars växer dessa känslor på en hög och då kan det gå riktigt illa.

Hör av dig igen om du behöver!