hej! det är så att jag nyss har blivit pappa, och jag känner mig jätte konstig i kroppen, känns som om jag inte räcker till längre, jag vet inte vad jag ska göra längre.. min son är liksom ljuset i mörkret,men jag har börjat fått självmordstankar nu, snälla vad kan jag göra?

---

SVAR

Hej!

Att bli förälder är alltid en väldigt stor händelse, och en stor omställning i ens liv.  Man kan säga att det är en "kris", och då tänker man att kriser är nya situationer man inte varit i förut och därför inte riktigt är förberedd på hur man skall hantera.  Kriser kan naturligtvis vara både positiva och negativa.  Också det som är riktigt roligt och bra, kan kännas som en väldigt stor förändring och medföra att vi känner oss omtumlade och kanske lite vilsna.  Allt vi visste förut har blivit annorlunda och det kan vara  förvirrande.  Vi kanske känner oss otillräckliga och uppgivna inför det som verkar vara ett jättestort uppdrag.  Självmordstankar är väl det extremaste uttrycket för det kaos man kan uppleva.  Jag tror att det är jätteviktigt att du får möjlighet att prata igenom din situation och vilka förändringar den kommer att innebära (eller inte innebära, ibland är man onödigt orolig över sådant som  inte kommer att hända)  med någon klok och lugn person som inte själv är för känslomässigt involverad i vare sig dig eller din son (alltså inte pojkens mamma eller dina egna föräldrar) för att reda ut begreppen för dig själv.  När man formulerar frågorna för någon annan kommer man oftast på sina egna svar, och det tror jag är vad du behöver.  På ungdomsmottagningen finns kuratorer/socionomer man kan prata med. Du kan också kontakta en präst eller diakon i kyrkan som du kan samtala med.   Blir krisen stark med mycket uppgivenhet och självmordstankar du är rädd att inte kunna stå emot, kan du ta kontakt med vårdcentralen eller psykiatrin där man också har resurser att hjälpa till med sådana frågor.  Det viktigaste är kanske inte vem du pratar med utan att du hittar någon du får förtroende för.  Lycka Till!

Karin