Hej!
Rädslan av att berätta för lärare i tron om att det ska bli värre, är en vanlig känsla. Jag förstår din känsla, det jag reagerar mest på är hur din familj bara viftar bort denna mobbning du utsätts för, som skolan har största ansvaret i att stoppa. Du har mänskliga rättigheter om att vara den du är, se ut som du gör och gilla de sakerna du gör, utan att någon ska kränka eller behandla dig illa. Du har helt rätt, det är inte lätt att bara sluta träffa dessa personer, som du dagligen träffar, dessutom berättar du ju hur din socialfobi skulle försvåra om du byte klass/skola.
Har du någon gång tänkt tanken att försöka hos skolkuratorn? Där kan du få stöd i hur du stärker dig själv i de sociala sammanhangen. Tyvärr måste jag även säga det som du inte vill, du måste faktiskt berätta för en lärare. Alla lärare har ansvaret i att stoppa detta och att hjälpa dig, sköter lärarna detta snyggt behöver det inte bli något problem. Du kan inte gå dag ut och dag in såhär längre utan att någon personal på skolan vet om detta. Om det är så att de kränker och hånar dig för att du berättar för lärare, så är även det något läraren måste ta på allvar. Du kan ju testa med att skriva ett brev/mail till en lärare du känner förtroende för och även berätta din rädsla. Om skolan inte får veta något, så får de heller inte chansen att hjälpa dig. För detta problem är inget du kan lösa själv. Har din familj försökt prata med skolan om detta?
Jag hade gärna velat få exempel på hur de kan bete sig mot dig när de är elaka. När du beskriver hur din familj agerar så låter det som att de tror att detta är dina "vänner" som du ska sluta umgås med. Men när jag läser din text tolkar jag det som att detta är några i klassen, som inte alls är dina vänner?
Jag tänker även på möjligheten att hitta nya kontakter via nätet istället. Det brukar funka utmärkt om man har socialfobi, att skriva på internet med nya personer. Det finns flera olika sajter där man umgås med andra i sin ålder i olika forum, spel och chattställen. Testat det?
Sammanfattning, din situation är ganska vanlig av att känna rädsla av att inte berätta för lärare, men tyvärr är det så att det finns inte många andra lösningar än att personal måste få veta. Sen kan du även testa kuratorn och se om du får bra stöd där, du kan även testa att hitta nya kontakter via nätet, så du får någon att prata och umgås med. Jag tycker även du ska testa att prata med din familj igen, som just nu verkar inte ha förstått hela situationen. Det är heller aldrig ditt fel till att de i klassen kränker och fryser ut dig, du har rättigheter att vara den du är utan att bli kränkt.
Skriv till mig igen om du vill! Var rädd om dig!
Visningar : 800