Jag är en tjej på 15 år som har börjat se vita skepnader i form av ansikten som stirrar på mig i mörker. De säger ingenting, och jag ser dem endast i ögonvrån. Jag har även andra saker som skrämmer mig. Jag har dagliga tankar på mord, liksom hur jag önskar att någon skadar sig genom något de gör, eller att jag helt enkelt mördar dem. När jag väl dagdrömmer om det så är det liksom.. ett njutande? Men sedan efteråt när jag tänker efter så blir jag bara rädd och äcklad av mig själv. Jag har även mycket stress från skolan och bryter ihop i panik attacker nästan varje dag. Har sagt till mamma om panikattackerna och skepnaderna, men inte tankarna, och att jag vill gå psykiska undersökningar, vilket vi ska göra när sommarlovet börjat. Min mentor vet att jag mår dåligt men säger inget till de andra lärarna. Dock har de andra förmoderligen börjat märka att jag mår dåligt då jag springer ut ur klassrummet när det blir för mycket, låser in mig på en toa, gråter och river skavsår på min hals (mitt sätt att lugna ner mig). Några har även börjat höka över mig för att de tar det som skolk eller något, för så fort jag slutar jobba eller tar en paus så kommer de fram till mig eller stirrar. Har dock en underbar vän i klassen som hjälper mig, så som jag hjälper hen. Nu även för några dagar sedan skrev jag ner detta som hände: Jag kom hem efter skolan och var ensam hemma, så jag passade på att köra fullt ut med hög musik och sjungande. Kom sedan att tänka på att jag vill klippa mitt hår till en annan frisyr, en aning kortare och annan lugg. Jag klipper alltid mitt hår själv, och började med luggen. Det slutade med att jag la mig ner på golvet och skrek och sedan satt och pratade med mig själv framför spegeln som två personer i en diskussion. Det låter helt sjukt och fattar inte alls varför jag gjorde det, nu när jag sitter och skriver det några timmar efter. Det kanske inte är så illa? men det skrämmer mig fortfarande något enormt, och två av mina kompisar vet om det och de börjar bli oroliga och jag är så orolig och vet inte vad jag ska göra! Så vad kan man göra? kommer det gå över av sig själv?

---

SVAR

Hej, och tack för din fråga som jag hoppas kunna besvara på ett bra sätt.

Jag har full förståelse för att det du upplever är väldigt skrämmande. Oavsett vad det beror på, och jag kommer inte att gå in och gissa vad det är du lider av eller ge någon diagnos. Det viktiga är, och det vill jag verkligen bekräfta, att du mår väldigt dåligt av det här och behöver stöd i att hantera det. Det låter jättebra att du har berättat lite för din mamma, och att ni ska påbörja undersökningar.

• Det är viktigt att tänka på att tankar bara är tankar, och att dina fantasier om mord och våld inte kan skada någon.Tankar är en ventil, där du bearbetar saker som händer och som är jobbiga. Däremot behöver du kanske få prata om dem, så att du inte längre behöver vara rädd för dem.

Det är skönt att höra att du har vänner som bryr sig om dig och är oroliga, och att du också är ett stöd tillbaka. Att ha mycket ångest och panikattacker är väldigt stressande, och det kan vara det som gör att du har jobbiga tankar och tycker dig se vita skepnader.

Jag kan inte svara på exakt vad det beror på såklart, eller vad du ska göra, men jag tror som sagt att det är ett jättebra första steg att tillsammans med din mamma söka hjälp för att få veta vad det är.

Ta hand om dig, och var inte rädd att söka hjälp eller berätta om dina tankar.