Jag har tyvärr efter alla dessa år uppfyllt alla symptom för en viss personlighetsstörning. Det är borderline. Jag känner just nu att jag inte orkar med livet. Jag vill inte ta itu med borderline grejen så föreslå inte det. Jag har två vänner i mitt liv L och I. Jag har inte haft vänner ända tills jag flyttade till salem. Jag vill inte ens leva längre

---

SVAR

Hej!

Jag förstår att beskedet om diagnosen är tungt och jobbigt, en del tycker det är skönare att få någon konkret förklaring på varför man är och gör så som man gör. Det är en diagnos som går att både minska symtomen på och bli fri ifrån med rätt hjälp. 

Jag är intresserad av vad du har för terapistöd. Det är viktigt att man får stöd ifrån rätt personer och sina nära. Du har två vänner, det är betydligt bättre än 0 vänner. Gör så mycket du orkar och kan med dem. Hur ser er relation ut? Du nämner att du inte trivs där du bor, var det bättre där du bodde förut? Vad är skillnaden på de olika ställena? Tillåter inte familjen att ni flyttar igen?

Hur ser din relation ut till din familj? Förstår de diagnosen och dig eller är de oförstående och avståndstagande? Att du tänker på att du inte vill leva längre är allvarligt. Är det så att du till och med funderar på olika sätt att göra det på? Du är 14 år och har hela livet framför dig med stora möjligheter att få det bättre. Jag förstår att det känns mörkt ut just nu, men livet förändras med tiden. Det viktiga är att du i alla fall har några runt omkring dig, de två vännerna du nämner och kanske även familjen.

Jag ber dig, hör av dig till mig igen och beskriv mer så jag kan ge mer stöd. Du verkar bära på mycket tankar. Kram!