Hej! Jag har ett litet problem. Jag har en kompis som jag känt i 14 år, vi gick i samma klass 6-års till 3:an och sen högstadiet och gymnasiet. Vi har varit/är ”bästa kompisar”. Efter studenten hade vi ett rejält tjafs om lite olika saker. När jag förklarade saker så förstod hon aldrig, hon hävde ur sig en sak som jag blev arg och ledsen över. Hon gjorde hela tiden så att man skulle tycka synd om henne osv. Jag kände att jag kunde inte förklara någonting för hon förstår aldrig. Det är så mycket just nu! Sen pratade vi inte med varandra på ett tag för jag kände att vi behövde verkligen vara ifrån varandra. Sen tjafsade vi lite igen när det hade gått 2-3 veckor då vi ej pratat. Jag orkar inte svara ibland för jobbigt när hon aldrig förstår. Sen är det så att det är så mycket som jag har inom mig och fortfarande känner om henne sen gymnasietiden. Jag vet inte vad jag ska skriva till henne. Men det kanske är så att vi inte ska vara ”bästa” vänner längre utan mera bra vänner ist, med tanke på hur jag känner om henne. För att man blir bra vänner måste ju inte betyda att man tycker illa om någon men jag känner inte likadant till henne som jag gör till mina andra två nära vänner :/ vill inte vara elak men man kan ju inte rå på sina känslor?! Grejen är den att hon säger exakt likadant till alla sina vänner som hon gör till mig, då kan jag känna att det inte känns äkta när hon överför den informationen hon sagt om mig säger hon till andra…Jag tycker om henne och vi har roligt när vi är själva MEN jag saknar henne dock inte.. Allt kanske inte förblir som det varit innan elr har jag fel?! Men man kan väl vara bra vänner ändå?? Tack på förhand!!

---

SVAR

Hej,

tack för att du skrivit till oss. Ibland kan det vara så enkelt att man har växt ifrån varandra lite och det är inget du ska ha dåligt samvete för. Som du själv skriver kan ni mycket väl fortfarande vara vänner även om ni inte umgås lika ofta nuförtiden.

Vänliga hälsningar,

Nina