hej! jag har under en längre tid mått riktigt dåligt. Jag känner mig ständigt ledsen och omotiverad. Huvudet känns tungt och det känns som hela kroppen värker. Jag vet inte längre hur jag skall göra med mig själv. Varje dag, varje minut så tänker jag på vad jag ska äta och inte äta. Hur jag ser ut osv. Jag har inte njutit av något jag ätit på riktigt länge, och efter jag ätit om det bara e en väldigt liten portion med grönsaker eller något liknande så mår jag dåligt. Jag gillar inte känslan av att känna mig mätt, då känner jag mig plofsig och tjock. Vad jag än gör, om jag nu skall städa, gå på stan eller något vardagligt så tänker jag på att det plussar på viktnedgången, jag ser mig inte själv tjock, men jag ser mig aldrig smal heller. Jag är en expert på att plåga mig själv, jag är så otroligt negativ och minskar ner mig själv på det sättet att der inte alls syns. allt känns lite som att livet är ett akvarium. Som att jag sitter utanför ett glas och ser in på fiskar (människor) som gör konstiga mönster samtidigt som jag knackar på glaset för att få någon sorts kontakt.’ Mår dåligt över att jag aldrig kan slappna av och berätta hur det igentligen är. Den senaste tiden har jag känt mig helt tom, som om alla känslor vore bortblåsta. Jag har svårt att känna glädje, om jag känner något så är det oftast ilska eller sorg. Visst kan jag vara glad ibland och skratta och ha kul, men jag känner inte samma glädje som jag gjorde förut och det krävs så mycket för att göra mig glad, och så lite för att göra mig ledsen. har legat inne för självmordsförsök 3 gånger redan sedan jag o dennis gjorde slut.. och allt med min kille och familjen har inte gjort saken bättre.. Min kille har varit en idiot mot mig länge nu. i början av när vi träffades så körde han dubbel spel. han höll på med mig och 1 till tjej samtidigt. men tillslut så valde han mig. det gick ett tag och allt var perfekt och jag hade nästan glömt allt med den andra tjejen men då kom det fram att han och min bästa vän låg med varandra för att ”hämnas” på något sätt. jag blev jätte sårad och det gick ett längre tag innan jag pratade med dem igen men jag beslutade mig för att ge honom en sista chans och börja om från början. återigen allt var bra ett längre tag, för bra så jag började luska i vilka tjejer han haft kontakt med o så och får reda på att han haft hem en tjej och legat med henne under tiden jag var bortrest.. jag har nästan helt gett upp på honom men nu kommer han krypande igen och ber om en sista chans. jag är så jävla sur på honom och vill egentligen inte göra de men något säger också att jag ska gå tillbaka.. vet inte hur jag ska göra.. Och med familjen är der kaos,efter mina självmordsförsök har min familj typ vänt mig ryggen. istället för att stötta mig och få mig att må bättre eller ta reda på varför jag mår dåligt så gar dom bara skällt på mig för de o kallar mig massa saker.. kände mig inte välkommen i innan men nu är det sååå mkt värre, därför jag inte klarar av att vara hemma Det senaste året har hela mitt liv förstörts känns det som. vet inte hur jag ska stabilisera allt längre.

---

SVAR

Hej!

Det har hänt väldigt mycket i ditt liv på kort tid. Jag skulle kunna predika för dig om hur han inte förtjänar dig, osv. Men jag tror att det är mkt djupare än så. Jag tror att det är väldigt viktigt att du antingen pratar med en kurator eller psykolog. Jag tror att ditt agerande kommer utifrån att du kanske är deprimerad. Allt är väldigt mörkt när man befinner sig i en deppig period. Ofta kan man behöva hjälp att ta sig därifrån. Eftersom att du har försökt att ta ditt liv flera gånger måste du få hjälp att hantera detta. Även om du inte får stöd hemifrån, så våga sök hjälp själv.  Gå in på BRIS.se och ta en första kontakt där. Där kan du få chatta med en kurator som möjligtvis kan hjälpa dig vidare.

Lycka till!

Susanna