Hej, jag känner bara att jag inte trivs med det liv jag har idag. Samtidigt så är jag fast, jag är ju bara 16, måste gå till skolan och bo hemma. Egentligen så trivs jag med dessa saker, jag känner bara att det har blivit så tråkigt. Jag väntar liksom bara på att få växa upp och bli fri. Jag skulle nog må bättre om jag hade några fler nära vänner, men det är väldigt svårt att hitta. Det känns som att jag inte passar med t.ex. de flesta i klassen, ja, så känns det överallt. Jag har liksom tröttnat, och jag vet inte om jag kommer orka tre år till på gymnasiet. Så har du/ni något eller några tips för hur man skulle kunna piffa upp livet lite? (Jag är en sådan där lugn person som inte gillar att festa etc…)

---

SVAR

Hallå, tack för din fråga. :) 

Under vissa perioder kan livet kännas tråkigare, det kan kännas nästan som att man sitter fast i den situation man är i. Men det är viktigt att man är medveten om att man alltid kan förändra sitt liv, och att man själv har makten att göra det. <3

Att få växa upp och bli fri är en del av livet, och det är helt naturligt att längta tills det sker. Men fram tills dess gäller det också att passa på att njuta av situationen man befinner sig i just nu. 

Att få nära vänner är inte alltid det lättaste, men ofta blir det lättare om man har ett gemensamt intresse. Du skriver att du är en lugn person som inte gillar att festa, men jag tänker att du kanske har andra intressen. Vad tycker du om att göra? Finns det några forum för det? Några aktiviteter du kan delta i så att du kan träffa nya människor? Jag vet att det inte alltid är lätt när man hamnar i ett nytt sammanhang och skall lära känna nya människor. Men det är viktigt att ge det en chans och försöka trivas. Jag förstår att det känns jobbigt med 3 år på gymnasiet, men tänk, nu är det bara 2,5 år kvar? Tiden går fort, och den går ännu fortare när man har roligt, så fokusera på det som du blir glad av och det som gör dig lycklig.

Kom ihåg, du har makten att förändra ditt liv och välja vilka människor som skall få ingå i det.

Stor kram,
Madeleine