Hej! Jag söker lite hjälp och råd angående mitt brustna hjärta lite.. Det är en rätt lång historia så men jag ska försöka hålla det kort. Jag blev förälskad i vad nog är min bästa tjejkompis endå..Vi har varit kompisar sen 6:an i Skolan och har alltid haft en speciell relation till varandra. Hon som person är väldigt närgången av sig och så det är hon med dom flesta men det har alltid varit dethär lilla extra mellan just oss två. Jag är lite av en ”one woman kinda guy” och har aldrig känt såhär för någon i hela mitt liv och jag och mina närmaste polare har märkt på senaste tiden när jag varit runt henne att hon tar fram en sida hos mig som jag aldrig ser annars, hon får mig att ”älska” mig själv och hon tar verkligen fram det bästa hos mig! Jag brukar va bra på att se signaler och är rätt så blyg och avvaktande men inte med henne.. Jag tog ett steg åt det hållet när hon fyllde 18 och bjöd ut henne på en dejt i ett brev och hon ringde och tyckte det va jättegulligt och hon ringde alla hennes kompisar och det har kommit tillbaka till mig att hon ville och hon sa det till mig, så jag trodde ju att det var ett steg i rätt riktning, Vi har en väldigt flörtig och fysisk relation till varandra och väldigt mycket nu senaste 6 månadern, och det va då jag insåg att jag började känn såhär för henne. På nyårsafton så är alla vi i kompisgänget samlade allt är grymt! Hon ska däremot Vidare på någon annan fest.. Hon kramar alla och så och säger hejdå, men jag hade förhoppningar om att kanske få kyssa henne denna kväll, efter att hon gått iväg t tunnelbanan inser jag för mig Själv att jag måste kyssa henne, så jag springer ut och efter henne och bara springer fram och kysser henne, (och alltså detta är inte jag kändes det som, mina vänner va i chock också, men det är det hon plockar fram hos mig) hon ler och säger va gullig jag är och sedan kysstes vi igen och sen sa vi inget mer och hon fortsatte och jag gick tillbaka. Här mådde jag så j@vla bra! Dagen efter.. Hon har inte hört av sig och jag antar lite efter kyssen som endå va Besvarande (?) att jag måste Få veta liksom om den betydde någonting så jag skriver det.. Och där startade mitt 2015 på världens sämsta sätt.. Hon säger att hon inte Har dom känslorna för mig.. Och i detta ögonblick så fullständigt exploderade Mitt hjärta och tårarna rann som floder.. Kände mig så lurad på någob sätt för att jag hade gått emot mig själv och tagit in dem här signalerna och nästan låtit mig själv börja känna såhär för henne.. Jag kan inte svara henne på smsen för jag känner att det inte finns någonting att säga.. Hon skriver dagarna efter utan att jag svarar, Jag ber henne träffa mig och vi gör det men ingen av oss får så mycket sagt.. Men vi kom väl fram till att detta inte skulle påverka våran vänskap och jag sa att jag skulle försöka.. Kort sagt det funkade inte alls.. Andra gången jag såg henne kunde jag inte ens kolla på henne.. Jag försöker gå vidare och glömma henne men vi umgås i samma kretsar så det Är rätt svårt när man är ute och så men hon skriver nästan varje vecka minst även fast jag egentligen inte vill att hon ska (fast endå så vill jag) hon är min första riktiga kärlek inser jag och jag vet inte om jag någonsin kommer kunna sluta känna såhär för henne.. Jag ger upp rätt lätt och en del av mig säger att jag ska kriga för henne och visa henne! Men då måste jag nästan Börja låtsats nu för henne att det är lungt och att vi kan va Med varandra igen.. Men samtidigt så känner jag att hon nog inte kommer börja känna så för mig, men så endå så känner jag att iochmed att ALLA runt omkring mig och henne har sagt och är förvånade hur hon inte kan känna så när det har sett ut som det när vi varit med varandra och där kommer den delen in att är hon rädd? Rädd för att öppna sig? Jag vet inte.. Och känner i detta nu att jag inte vill känna såhär för henne för det blir inte bra.. Jag vill fortfarande ha henne i mitt liv och det Verkar ju eftersom att hon hör av sig att hon också vill ha mig i hennes.. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra.. Jag behöver därför lite råd gärna.. Så om du/ni har orkat läsa igenom detta och om det inte va allt för förvirrande så är jag evigt tacksam för svar ! /micke

---

SVAR

Hej!

Mitt enda raka svar är att låta henne gå och om du känner att du inte hanterar att vara nära henne, våga bryta en stund och återhämta dig. Ett brustet hjärta kan vara riktigt jobbigt och det viktiga är att tänka på vad du själv behöver i denna situation. Hon var väldigt ärlig och berättade vad hon kände, nu måste du utifrån det ta ställning till vad du behöver göra för att du ska må bra. Kanske måste du be henne att sluta vara närgången och hålla sig på ett visst avstånd just nu. respektera att du inte mår så bra just nu tillsammans med henne. Våga vara tydlig och tänka på dig själv.

Lycka till!

Susanna